Lelionaz Kennel Leonberger










Ur LB-Nytt 2 / 2000
Leonberger in på bara skinnet

Text: Lena Lindgren, Foto: Tim Zedig


Nyligen hade vi en liten undersökning på vår hemsida om hur många leonberger man har i familjen. Det visade sig att nästan hälften av alla familjer (48%) har två eller flera leonberger. Många av oss nöjer sig alltså inte med bara en leonberger, utan skaffar sig ytterligare en (eller två, eller tre, osv...).

Men sedan finns ju också dom som inte nöjer sig med att ha en flock med leonberger i koppel - utan vissa ska prompt ha dom ända in på bara skinnet...
- jag pratar om leonbergertatueringar.

Själv gick jag i många år och var sugen på att göra en tatuering. Motivet var det inget snack om, en leonberger skulle det vara, annat var icke att tänka på.

Men jag vågade inte riktigt.
- Tänk om den blir ful, tänk om den inte kommer att likna en leonberger, tänk om...

Ja, funderingarna var många. Det finns ju liksom ingen ingen chans att "sudda" om det skulle visa sig bli fel. Jag frågade runt lite och fick veta att det i Sundsvall skulle finnas en kille som var mycket duktig på att göra tatueringar utifrån fotografier. Så nästa gång jag var på besök i Sundsvall tog jag mod till mig och tog med mig några fina leonbergerfoton (alla föreställande min älskade hanhund Rubus) och gjorde ett besök hos Scin Scribe Tattoo. Jag fick där se flera exempel på tatueringar han gjort tidigare och han tittade på korten jag hade med mig och valde ut ett som han trodde skulle bli bra... och innan jag visste ordet av (efter ett par timmars frågande och bläddrande i hans pärmar) hade jag beställt en tid nästa dag för att göra en tatuering.




Detta var 1995 och jag blev supernöjd över hans arbete och jag har aldrig ens för en sekund ångrat att jag gjorde den. Visst sved det lite att göra den (det tog tre timmar), men det var det värt tusen gånger om. Nu är jag förenad med min älskade leonberger (och Rubus) på livstid!

En annan som stolt och gärna visar upp sin arm är Gunilla Hallgren som har en svart/vit leonbergertatuering. Den är gjord utifrån en bra, skarp teckning med tydliga konturer.
Även Gunilla gick och funderade i många år innan hon gjorde slag i saken och besökte tatueringsstudion i Östersund i november 1999. Inte heller för Gunilla fanns det någonsin någon tanke på något annat motiv än en leonberger.

- Leonbergern är helt enkelt så otroligt vacker, så det var ett leonbergermotiv eller ingen tatuering alls som gällde, säger Gunilla.

Gunillas tatuering som alltså är svart/vit tog nästan två timmar att göra och den är mycket välgjord och vacker, och trots att hon nog tyckte det gjorde lite ont att göra den kan hon gott tänka sig ytterligare en tatuering i framtiden.
- Fast nästa gång blir det inte någon leonberger, säger hon. Då blir det nog en liten djälvul...

Gunilla visar stolt upp sin snygga leonbergertatuering.


© Lena Lindgren lena@lelionaz.com