Lelionaz Kennel Leonberger










2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006

Blogg 2007


söndag, 30 december 2007   

Äääääntligen!!!

Äntligen lite vitt på backen.

Det har snöat i natt och det var så underbart härligt på morgonpromenaden. Men tyvärr är det 0-gradigt :-(
Bara det inte blir slask av det hela igen.

Så låtom oss alla nu bedja för att det ska bli kallare under dagen så att vi får behålla den här fina snön.

Hoppas, hoppas, hoppas...

Morgonbild med snö
Bild från vår morgonpromenad halv sju på morgonen.

tisdag, 25 december 2007   

Snöfri jul :-(


Bläää vilket tråkigt jullov. Vad är det för mening med att vara ledig när det inte finns någon härlig vit snö att vara ute och roa sig i?

Det är bara såååå trist! Men ut på långpromenader måste vi ju ändå. Så här såg det ut på vår Nydala-promenad på juldagen.

Prom nydalaskogen

Prom nydalaskogen

Prom nydalaskogen

Nydalasjön
Det var fint på sjön i alla fall och många var där och åkte skridskor på den fina isen.

söndag, 23 december 2007   

DD - nattinatti

23 december och ingen snö och plusgrader :-(

Rena natta alltså....










KOMMENTARER

Eva, Kajo & Co:
Natti Natti DD vad du och din matte är duktiga. God Jul & Gott Nytt År på er från oss alla Robertsforstomtarna


Anne:
Här har vi både snö och minusgrader så du kan ju åka hit! men vi vill också ha mer snö.
God fortsättning!


Pirre:
Vilken duktig DD! Måste uppdatera och visa mina "slöfockar" till hundar som bara leker och sover..=)


fredag, 14 december 2007   

Doggy Daycare


I dag har vi haft full rulle här hela dagen. Värsta hunddagiset... nästan...

Först hade vi Ewa's Curry (borderterrier 6 år) här hela dagen. Han gillade pipleksaker!!!

Pip, pip, pip, pip, pip, pip, pip, pip, pip ljöd det hela dagen lång. Först var det dom små ekorrarna som skulle dödas. Pip, pip, pip, pip, pip, pip, pip. Liiite intensivare lek än vad jag är van vid liksom. Till slut la jag undan ekorrarna för att få lite lugn och ro en stund. Och jodå, däremellan var han jättego och kom klättrandes och ville sitta i knät och gosa. Men sen hittade han Stora Grodan. Då var det pip, pip, pip, brööööl, pip, pip, pip, pip, bröööl igen. Han höll på i timmar. Den var rolig. Jätterolig.

Hrmf... sa både jag och DD med händerna/tassarna för öronen.

Så när han for hem på eftermiddagen blev det så tyst och lugnt och skönt :-)
... i en timme...

... sen kom andra Eva hit med Samojed-Sampo som skulle tillbringa kvällen här hos oss. Han är inne i värsta slyngelåldern just nu och hormonerna bara sprutar ut ur öronen på honom. Pest och pina säger både Panta och DD om honom. Fast matte tycker att han är rätt söt ändå. Stor (lika stor som Panta är han nu) och vit och lurvig med mörkbruna vackra ögon - precis som en nallebjörn. Vem kan motstå det?

(JAAAAG skriker Panta och DD i kör :-)

I alla fall så höll han igång oss hela kvällen med lek och bus han också. Inte lika intensiv i sin lek som Curry - men ändå full fart mest hela tiden. Vadå vila... det kan man väl göra i graven...

Vid elva-tiden gick vi hem med honom.... och när vi sen kom hem och gick och la oss fick jag två trötta tjejer i sängen som var sååå lyckliga över att få ha sin matte alldelens för sig själva igen.

Curry och grodan
Jodå, Curry finns där bakom grodan nånstans...



KOMMENTARER

Ulrika och Vito:
God Jul och Gott Nytt år Lena, Panta och DD! Tack så mycket för julkortet. Hoppas du får en fin julledighet med mycket snö! Kram Ulrika


torsdag, 13 december 2007   

Jullov

Så konstigt det känns. Jag är ledig. Jag har jullov från och med idag och till den 2:a januari. Jag hade för mycket semesterdagar kvar - så jag var helt enkelt tvungen att ta ut dessa dagar innan den sista december. Så från och med idag får jag alltså inte lov att gå till jobbet :-O

Missade alltså luciafirandet på jobbet i morse. Det brukar alltid vara så fint och stämningsfullt med lussebulle, pepparkaka och studenter som lussar och sjunger vackra julvisor. Men vi myste hemma i soffan framför tevens luciaprogram istället.
Å i helgen fick jag ju mitt lystmäte tillfredställt vad gäller vacker körsång. Då var jag (å Elisabeth, Ewa och Katrin) på julkonsert med Umeå Studentkör som sjöng så det stod härliga till och man rös i hela kroppen av vällust. Vilka toner!!! Det var otroligt vackert! Så jag kan nog kanske överleva att jag missade jobbets lusse-firande i år.

DD tröstar också och säger att hon gärna ställer upp och lussar för matte... min lilla ängel och solstråle.

DD lucia

Natten går tunga fjät
runt gård och stuva.
Kring jord som sol´n förlät,
skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
Sancta Lucia, Sancta Lucia.

Natten är stor och stum.
Nu hör det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår
Sancta Lucia, Sancta Lucia.

Mörkret skall flykta snart
ur jordens dalar.
Så hon ett underbart
ord till oss talar.
Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky.
Sancta Lucia, Sancta Lucia.



Igår hade jag förresten ett litet ovanligt uppdrag på jobbet så där sista dagen innan det stora jullovet....

...jag trimmade (klippte) nämligen ner vår lilla IT-hund Burre (en bichon frise). Hi hi hi...
Inte blev det ju någon utställningsbichon av honom precis... men det blev helt ok för att få fortsätta som IT-hund i alla fall :-D
En ny karriär på gamla dar kanske :-)

Njaee.. knappast. Men lite skojsigt var det allt.

Trim Burre

Trim Burre

Trim Burre


Nu ska vi ut och njuta av det vackra vädret. Tyvärr har vi ingen snö... men det är åtminstone kallt och frostigt. Inget slask eller regn.

Sen blir det kanske mer mys i soffan tillsammans med Harry (Potter alltså)...

Gud vad det känns lyxigt :-)



KOMMENTARER

Pirre:
Avis? nej, inte nåt!
------------
Svar: :-)


Anna:
Lyxigt?! Nja, lite kanske, fast det är du värd. Själv så är jag återigen hemma med en sjuk Wilma...Har "bara" två helger kvar att jobba innan jul. Jasså - är det bara två helger kvar till jul - ojdå...
------------
Svar: Skickar krya-på-dig hälsningar till Wilma!


Eva:
Hej! Snyggaste lucian som jag sett i år. Har du skickat någon bild till VK?
Åh vad skönt det låter med ledighet redan nu!
------------
Svar: Öööö.. till VK???


Anne:
Avensjuk på ledigheten är bara förnamnet! Men det är du värd, passa på och njut!


torsdag, 29 november 2007   

Leonkalender, duktiga tjejer å köket


Tomten kom på besök tidigt i år. Fick min första julgåva redan idag :-)
Det var en Leonbergerkalender från Anne (Ann's Lions Kennel)

Leonberger calendar

Kalendern var jättefin (klicka på bilden ovan för att se mer) - och den går att beställa här om någon är intresserad.

Lite kul var det också sen på eftermiddagen när en okänd tjej ringde och sa att hon hade hört talas om att jag var så duktig med mina hundar - så hon undrade om jag kunde tänka mig ställa upp och ha en uppvisning med dom på nåt arrangemang dom skulle ha i Vännäs.
Men jag tackade Nej. Känner inte riktigt att jag ork för nåt sånt just nu. Men det är klart man blir stolt över att man har såna fina, underbara vovvar när till och med okända människor ringer och säger att dom hört talas om dom :-)
(fast som vanligt får jag väldans dåligt samvete när jag sagt Nej till någon som bett mig om något.... borde ha ställt upp, mal det i mitt bakhuvud.... )

Nåja... här ett par bilder från hur det blev med mosaiken i köket. Skönt att ha det färdigt... men vad ska jag nu hitta på? Kan ju inte bara sitta i soffan och slöa på kvällarna :-)))

Nyköket

Nyköket



KOMMENTARER

Jenny:
Oj, vad fint, det är samma mosaik som jag ska ha i mitt kök ju! =)
------------
Svar: Va??? Är det??


Pirre:
Tjusigt med mosaik!!
Jag har satt upp tomtar på kalet för att få lite variation, haha.. Jag får nog börja tänka mosaik opckså, nu finns et ju en expert att fråga..=)
------------
Svar: Jajemen.... nu kan jag ALLT vad gäller mosaikuppsättning - så fråga på du bara :-o


Anne:
Snyggt, och det ser ut som om alla bitar sitter kvar ännu. Jag blir sugen att sätta mosaik här också, nu när golvet snart är klart. Bosse blir lite galen av alla mina projekt, så lite övertalning krävs nog.
------------
Svar: Jajemen, alla bitarna sitter kvar på väggen :-)


söndag, 25 november 2007   

Utställningsdag

Idag var det dax för SSRKs årliga november-utställning i Hippologum... och som vanligt skulle jag vara där och jobba som ringsekreterare. I år satt jag i ringen med cocker spaniel och engelsk springer spaniel - med domare Karin Linde-Klerholm. Trevlig domare och trevliga raser = en trevlig dag helt enkelt.

Fast när jag satt i bilen på väg hem satt jag och funderade på att man är nog lite knäpp ändå. Eller inte så lite heller kanske...

Där hade jag suttit pall på en stol och skrivit så att pennan glödde - i ett kyligt kallt ridhus - i fem timmar i ett sträck - utan att ens resa på mig en enda gång för att sträcka på benen - utan att för en enda sekund släppa greppet om pennan (fast det kunde jag knappt göra heller - fingrarna var så stela av köld att dom krampaktigt höll fast runt pennan hela tiden). Å långa kritiker dikterade domaren också. Varenda kritiklapp var full från översta raden till nedanför nedersta raden.

Å detta gör man frivilligt ???

Å tycker det är kul dessutom ???


lördag, 24 november 2007   

Valptest


Idag var jag till Maggan och Peter på Unique Dogs kennel för att kika på Upsi och Zoyas valpar som nu hunnit bli 7 veckor gamla (Lelionaz Mr Oops x Martenlakes Ghost Hypnodisc).

Men först - innan jag fick lov att gosa med dom små liven - skulle jag "valptesta" kullen (4 hanar och 3 tikar).
Jag gjorde samma valptest som jag gjorde på Ponis kull (/valpar/PoniUrsus/valptest_UrsusPonica.cfm) - fast lite mer "seriöst". Dvs att vi tog valparna en och en till ett rum där de aldrig varit tidigare - och där jag som aldrig träffat dom tidigare tog över dom och utförde testet på dom.

Valptestet testar exempelvis hundens kontakttagande med människa, hur de reagerar på okända föremål, den emotionella stressen då valpen isoleras från kullsyskon samt hur aktivt de undersöker sin omgivning mm. Fast vad jag kan minnas från en föreläsning av Eric Wilsson för många år sedan så pratade han om att deras arbete på Hunskolan klart bevisats att tester man gör på valpar inte har någon betydelse för hur den vuxna hunden blir. "Det är viktigare att välja rätt föräldrar än att försöka ta rätt valp i kullen utifrån mentala egenskaper."

Men, det är ändå spännande att göra sådana här test. Och nu ska det ju så klart bli otroligt spännande att få följa dessa valpar och se hur de blir som vuxna - om det jag såg kommer att stämma med hur dom blir.

Kort summa summarum så var det otroligt sociala och tillgängliga valpar. Inte det minsta klängiga och oroliga utan alla undersökte de nyfiket det nya rummet med svansen i vädret - och alla tog med glädje kontakt direkt utan minsta tvekan. Men där var ju några som utmärkte sig på olika vis förstås.

De två första valparna Maggan kom med var till exempel helt galna :-)

Blev lite smått förskräckt och tänkte vad sjutton är det här för monsterkull :-)

Men de var "värstingarna" i kullen hon kommit med först. De som de alltså var full fart på från början till slut - med svansen i vädret och full i sjutton hela tiden.

Där var också en som påminde lite om DD i mentaliteten. En sprallig, glad liten duracellkanin alltså. Hon charmade mig totalt :-)

Fast dom var fina och underbara allihop - och det ska som sagt bli otroligt roligt att få följa dom nu efter att ha fått äran att göra det här testet på dom.
Tusen tack för det Maggan!

Efteråt (efter att valparna fått sova en stund och vi fått kaffe och smaskepaj) tillbringade vi någon/några timmar på golvet med busgänget. Det var kul att se dom i flocken också... och nu kunde jag ju kika lite på hur dom såg ut anatomiskt också. Det hade jag totalt stängt ute under tiden jag testade dom (förutom då "vit" kom - han var så bedårande söt att man tappade andan nästan).

Och vackra var dom så klart också - se bara på denna underbara sötnos...

Upsi zoya valp

Upsi zoya valp

Upsi zoya valp
Lillmatte är poppis...

Pussar till goa pappa Upsi och mamma Zoya.

torsdag, 22 november 2007   

Ingen Linedance å ingen snö

... vilket mörker alltså :-(

Till min stora, stora sorg är det tydligen bara att acceptera att foten inte håller att dansa på. Inte ens när jag skippat bootsen. Det känns superjättetrist eftersom jag verkligen ÄLSKADE att dansa. Läget nu är att jag ber till högre makter om att den åtminstone ska hålla för att gå på hundpromenader med. Men oron finns där i bakhuvudet hela tiden att jag ska måsta ge upp hunderiet :-(
Kanske jag får börja med katter i stället. Hmmm... undra om man kan träna freestyle med en katt ??

Vädret är ju också rena mörkret. Vi hade så himla fint några dagar förra veckan då det var minusgrader och i alla fall några millimeter snö på backen. Det var sååå härligt - och hundarna å jag njöt i stora drag.

Panta snöbadar

Panta snöbadar

DD njuter i snön

DD njuter i snön

Nu har allt tinat bort och det är flera plusgrader, slaskigt, mörkt och eländigt ute igen. Blääää....

Men köket är helt klart nu i alla fall. Idag passade jag på att byta ut två strömbrytare medans det var ljust ute (eftersom man måste bryta stömmen när man jobbar med sånt) då jag jobbade hemifrån idag. Å det var det sista. Nu äntligen är allt klart (tror jag). Ska bara städa undan alla verktyg å sånt - sen kan jag se om jag kan ta nåt foto och lägga ut så ni får se.

Jag har alltså suttit hemma och jobbat idag eftersom det ändå är helt tomt på folk på jobbet. Alla andra är nere i Uppsala på konferens torsdag - fredag. Men eftersom jag inte har någon hundvakt så kan jag inte följa med. Fast jag gråter inte särskilt mycket över det. Tvärtom... det är ganska skönt att ha hundarna att skylla på för att slippa :-)

Å till helgen har jag ju en fullspäckad hundhelg att se fram emot. Jag ser verkligen fram emot både lördagens äventyr och sen en rolig söndag. Längtar!!!


torsdag, 8 november 2007   

Mosaiken uppe

Den här veckan har Anne varit här och vi har kämpat med mosiaken i köket varje kväll.

Det har varit guld värt att ha fått hjälp med det. Jag är ju van vid att alltid göra allting själv, så det har verkligen varit lyxigt att ha någon att diskutera med - hur man ska gå till väga - och sen få hjälp med att få det gjort.

Å för att vara två glada amatörer som båda satte upp mosiak för första gången - måste jag få säga att resultatet blev ganska ok :-)

Nu är det bara lite småpyssel kvar med lister, belysning, nya kontakter å sånt kvar. Sen ska det vara färdigt. Sååååå skönt!

Tusen tack Anne för all hjälp - och för en trevlig vecka trots allt slit :-)

Sätta upp mosiak

Kakla med mosiak


KOMMENTARER

Pirre:
Jamen när ska du visa hela mosaiken då.. ? =)
------------
Svar: Ööööö... alla bitar har ju rasat ner nu ju....

Nä skojar bara :-) Bild kommer (kanske) sen när allt är klart.


onsdag, 7 november 2007   

Panta hör igen

Idag har Panta varit hos Therese (vet) hela dagen.

Hon har haft problem med vaxproppar i öronen som vi inte fått bort trots en dryg månads intensiv "spolning" med Epiotic varannan dag. Öroninflammationen hon hade kom vi tillrätta med på en gång.. men som sagt.. vaxpropparna bara vägrade att släppa.

Så det enda alternativet var att spola öronen på henne - och för att kunna göra det på en hund så måste man söva dom. Så det var därför hon blev kvar hos Therese hela dagen.

Men nu hör hon igen - lilla snuttegumman. Å jag som trodde hon hade börjat höra dåligt pga att hon börjat bli gammal.

Hoppas nu bara att vaxen inte kommer tillbaka. Jag ska spola öronen med vanlig koksaltlösning nu varannan dag i tre-fyra veckor, och sen ska vi på återbesök för att kontrollera att det ser fortsatt fint ut.

lördag, 3 november 2007   

Första snön

I morse när jag vaknade så låg jag kvar en stund och myste och kelade med hundarna så som vi brukar göra om mornarna.

Låg och tänkte på hur synd det är om alla "icke-hundägare" som går miste om denna dagens höjdpunkt. För att inte tala om alla dom som inte tillåter sina hundar att vara i sängen. Mysigare finns ju inte. Och det måååste ju bara vara bra för både kropp och själ att få börja sin dag med massor av kärlek och lugn och gos på det här sättet.

I alla fall så kom jag att tänka på att dom pratat om snö i går på väderleksrapporten. Jag skuttade snabbt upp ur sängen - förväntansfull som ett barn på julafton - och vinklade upp persiennerna...



Yes, yes, yes... det var vitt på backen...

Hundarna var nog lika lyckliga som jag och det blev en lång och underbar morgonpromenad.

första snön
första snön
första snön
första snön
första snön
första snön
första snön
första snön

Vilken tur att jag fixade bilen och satte på vinterdäcken i tisdags. Det var ju bra tajmat.



I veckan har jag mest suttit framför datorn och jobbat med en massa statistik som jag ska ta fram innan SLBKs avelskonferensen nästa helg. Jag tycker det är jättekul att jobba med sånt här - men ack så tidskrävande det är. Har inte hunnit göra nästan någonting i köket på hela veckan. Men efter många om och men bestämde jag mig i alla fall för vilken bänkskiva jag skulle köpa - så den var jag till Bäcklunds och hämtade i onsdags (tack för hjälpen Mona - gulle dej :-)

Så nu är det bara att sätta dit den nya bänkskivan och sen börja sätta upp mosaiken. Sen ska det vara färdigt. Det passar ju perfekt i tiden också... för Anne kommer hit på söndag - så då får jag ju hjälp med mosaiken. Ska bli så skönt att få det klart.

Men, men... en tråkig nyhet är att jag fått problem med foten igen. Jag kunde inte fara på linedancen i torsdags :-(
Jag blir gaaalen!!!

Å jag som just börjat fundera på valp igen. Ska jag nu måsta lägga dom funderingarna i malpåse igen... och istället börja fundera på om jag ska måsta sluta med hundarna helt och hållet?

Blir så deprimerad

Varför kan den förb j-la skitfoten inte hålla?

:-((((((((((((

Är det någon där ute som har en bättre begagnad fot till salu??

Vänsterfot ska det vara - skulle se lite tokigt ut annars :-/








KOMMENTARER

Jenny:
Nej vad trist =( Är det lika illa som tidigare? Du kanske tyvärr måste göra ett val - dans eller valp!
------------
Svar: Nej det här gången tar jag smärtorna på allvar i god tid och tar det lugnt innan det blir allt för illa.

Dans eller valp... hmmm... svårt val.....


Anna:
Du kan få min fot, om jag får ditt immunförsvar. Snart två veckor med feber...Å snö idag...Blä! Går du med på bytet ingår ett par skitsnygga skor som jag fått av Marta (fotbollstjejen)
Skickar en "håll-foten-frisk"-kram!
------------
Svar: Hmmm... byte var det ju aldrig tal om... så foten kan jag komma å hämta - men ditt immunförsvar får du allt behålla - eller släng det på soptippen vet jag :-)

Skickar massor av "krya-på-dig"-kramar tillbaka till dig!


Margit:
Hoppas din fot "kryar på sig!!" Du får väl pruta lite på dina långa hundPromenader tills foten är ok igen Hälsn.från kalla norden Mamma


onsdag, 24 oktober 2007   

Vilket mörker

det är på mornarna nu för tiden. Ficklampan är ett måste när vi går vår morgonpromenad genom skogen så att vi inte ska behöva snubbla omkull på någon sten eller stubbe...

å vilket mörker det är med mitt renoverande av köket. Jag blir ALDRIG klar. Jag tycker att jag målar och målar och målar.... men det tar ju huuur lång tid som helst. Men jag börjar faktiskt se slutet nu. Vilken månad som helst nu är nog alla skåpen färdigmålade. Men man blir ju mer och mer less.... vilket innebär att man slarvar mer och mer. Men förhoppningsvis ska väl slutresultatet bli bättre än hur det var innan jag började i alla fall.

Men bloggen är jag riktigt usel på att uppdatera nu för tiden även om det händer en del skojiga saker nu å då. Kanske jag skulle ge upp och sluta med bloggen (så slipper man ha dåligt samvete för att man inte skriver nåt).

Till exempel var jag på Stora Hunddagen för ett tag sedan där bland annat Micke Paunu från Försvarets hundavelsstation i Sollefteå föreläste om den hundavel de bedriver. Mycket intressant.

Lejongänget träffas på Forslunda varje söndagkväll och tränar. För ett par veckor sedan hade vi 10-kampen. SLBKs skojtävling där länen tävlar mot varandra. Tyvärr var det väldigt få som ställde upp. Det är lite synd tycker jag när våra lokalombud anstränger sig och hittar på nåt sånt här lite extra.

I söndags visade jag lite vad Freestyle är och några rörelser som man lätt kan träna på hemma i vardagsrummet eller på sin vanliga dagliga promenad. Till er som var där: här hittar ni flera freestylefilmer som ni kan kika på och hämta inspiration ifrån. Å här freestyleshopen där man bla a kan köpa den targetstick som jag hade.

En kväll i förra veckan var jag utbjuden på middag av Västerbottens Kennelklubb. Vi var på Droskan och åt taco-buffé. Mycket trevlig kväll... och framför allt mycket trevlig gest av VBKK att visa sin uppskattning till en simpel liten webbmaster. (När jag slutade som webbis för SLBK efter 10 år - fick jag inte ens ett tack.)

DD har fått valpar igen. Så nu ligger hon och valparna hos mig i sängen varje natt och stackars Panta får ligga på golvet nedanför (i vanliga fall är det ju Panta som sover med mig - och DD brukar ligga på soffan i vardagsrummet).

DDs ekorrvalpar
DDs valpar

Sen har ni väl märkt att jag inte klagat på vädret på länge :-)
Det är så klart för att det är så svalt och skönt nu. Jag äääälskar hösten. Fast nu börjar det väl ändå vara dax för lite vit härlig snö???



KOMMENTARER

Ulrika och Vito:
Hej Lena! Nu tränar vi "snurr" och "igenom" varje dag, det är jättekul. Ha det bra!
------------
Svar: Va duktiga ni är. Kul! Vi ses på söndag - då får ni visa upp hur långt ni har kommit ;-)


torsdag, 18 oktober 2007   

Torsdagar

Åtminstone en dag i veckan kan jag verkligen krypa ner mellan lakanen på kvällen med gott samvete. Gott samvete vad gäller motion alltså. Visserligen rör jag på mig ganska mycket varje dag då jag bland annat promenerar med hundarna en sisådär 3-4 timmar varje dag. Men torsdagar är extra extrema. Dagen börjar med en promenad med hundarna. Sen cyklar jag till jobbet. Cyklar hem igen till lunch. Promenerar med hundarna. Äter lunch. Promenerar tillbaka till jobbet tillsammans med hundarna på eftermiddagen (torsdagsmöte på jobbet). Promenerar sen en lång omväg hem. Cyklar till linedancen. Dansar 1 1/2 timme. Cyklar hem. Går en kvällspromenad med hundarna.

Sen är det skönt att sätta sig i soffan med en kopp te och varva ner en stund innan man gör kudden sällskap i sängen.

ZZzzzzzzzzz :-)


KOMMENTARER

Pirre:
haha, jag läste och tänkte svara men så blev jag så matt i hela kroppen av ditt farande så jag var tvungen att ta en paus. Och nu har jag glömt vad jag skulle skrivit...
------------
Svar: Hahaha... du är rolig du :-)


Pirre:
Och här tittar man in och är nyfiken på vad du målar o målar.. och så har du inte skrivit det!??? Va??
------------
Svar: Köket. Jag renoverar köket. Puh...


tisdag, 9 oktober 2007   

Äntligen hemma...

tycker nog DD!!

Vi har nämligen varit nere i Sundsvall i helgen - och DD har varit huuur jobbig som helst. Hon ville bara fara hem hela tiden verkade det som. Hon har varit pipig och gnällig. Hela tiden. Suck.

Själv har jag haft det bra och blivit uppassad med goa middagar hemma hos Anne med familj där vi bodde. Jag hade tagit semester på fredagen och måndagen för att få ta det lite lugnt och lite långledigt - så vi for hemifrån redan på fredag fm.

Sen var det leonbergerspecialen på lördag i ett ridhus i Njurunda. Anne följde med så jag hade hjälp med hundpassning och trevligt sällskap hela dagen. Själva utställningen var väl ok. Tycker visserligen att det är ganska trist med dessa ridhus-utställningar. Men det var trevlig stämning och många trevliga människor och hundar (101 lejon anmälda). Jag ställde DD och hon fick ett 1:a pris och bra kritik - men i den hårda konkurrensen med alla vackra öppenklasstikar hade vi inget att hämta - så någon placering fick vi inte.

På söndag var det SKKs utställning i Nordichallen som ligger bara ett stenkast från där Anne bor. Vaknade som vanligt tidigt och var där i god tid innan bedömningen skulle börja. Hundarna var trötta så jag lät dom ligga kvar i bilen och tänkte att jag kunde hämta in DD som skulle ställas lite senare i stället. Men det där "lite senare" kom aldrig. Jag orkade inte gå ut och hämta in henne. Så det blev alltså inte av att jag ställde henne. Folk bara ruskade på huvudet åt mig och tyckte jag var konstigare än konstigast när dom frågade vart jag hade DD och jag sa att hon låg ute i bilen men att jag inte iddes hämta in henne :-)
Sen... när leonbergern dömts färdigt - då gick jag ut och hämtade in tjejerna så att dom fick vara med ett tag dom också.

Ja, ja... det är väl jag i ett nötskal.... å värre och värre blir jag visst :-/
Fast det är ju mycket roligare att titta på alla andra hundar och prata med folket på utställningarna än att ställa själv - det har jag nog alltid tyckt.

Hur som helst så var söndagens domare (Anders Moreslius) en aaaningens hårdare i sin bedömning än lördagens domare (Carl Gunnar Stafberg). Det var mycket röda band som gick åt på lördan - och många blåa på söndan. Men BIM båda dagarna lyckades ändå söta Sjö Björnens Diva-Di-Leva bli - och med championat på lördan dessutom. STORT grattis Pia och Mattias.

Diva ska paras på Lilla Äventyrets Kennel så fort hon börjar löpa med Pantas son Nalle. En spännande kombination som det ska bli kul att följa.

Sjö Björnens Ålliver
Sjö Björnens Ålliver (Nalle)
e. Fiva's Satchmo
u. Lelionaz Ursus Ponica Fantastica


BIR på specialen blev Plexus och på söndagen var det Fellow som blev BIR. Grattis alltså till Helena och Petra också.

På måndag var vi på IKEA Anne och jag. Då var jag i mitt nötskal igen. Dvs att jag velar och kan inte bestämma mig... och allt slutar med att jag inte köper någonting. Hrmf...
Nåja, ett par diskborstar blev det i alla fall. Å en tavla av Mattias Klum som jag gått och tänkt på i ett år snart. Så helt tomhänt behövde jag inte gå därifrån. Och efter att ha gått en prommis med tjejerna påbörjade vi vår resa hem igen (och Anne cyklade hem till sig).

Det är ju tack och lov inte så jätteofta man stöter på älg på vägen utefter E4:an... men på den här resan hade jag närkontakt både på nervägen och sen på hemvägen också.
Eller närkontakt och närkontakt... på vägen ner till Sundsvall hade en älg hamnat på fel sida om viltstängslet och den var på min sida av körbanan när jag kom körande. Jag hann bromsa in och älgen knatade över mitträcket till andra körbanan och försökte sen ta sig in i skogen. Men där var det ju viltstängsel. Stackarn....

Å sen på vägen hem, efter att ha överlevt Högakustenbron (det blåste så kraftigt att det var en varningsskylt tänd som sa att man skulle sakta ner farten och se upp för hård sidovind - huga), stötte vi på en älg på vägen igen. Turligt nog såg jag den i god tid då den stod mitt på vägen och blängde på mig när jag kom körande. Den hoppade ner i diket och vände sig om och såg förnärmat på mig igen innan den skuttade iväg. Men inte nog med det - efter bara en stund efter den incidenten var det helstopp på E4:an pga en trafikolycka. Där blev vi stående (en kvart kanske) innan dom började släppa förbi trafiken igen.

Men sen flöt allt på och vi var hemma på kvällskvisten någongång... och DD var sååååååå glad och lycklig över att vara hemma igen. Ja, Panta tyckte nog det var ganska skönt hon också - hon har ju för vana att sova med mig i sängen om nätterna - och det var ju liiite trångt där i den smala gästsängen hos Anne (förutom då jag lät henne ligga där ensam och jag själv gick och la mig i soffan :-)

Hur som helst. Borta bra men hemma bäst!



KOMMENTARER

Anne:
Skönt att du kom hem välbehållen, trots älgar och olycka.


söndag, 30 september 2007   

En lång dag på klubben


blev det idag när det var brukstävlingar ute på Umeå Brukshundklubb. Som vanligt jobbade jag i sekretariatet. Jag var där 6.45 på morgonen eftersom uppropet för lägre spårhundarna var klockan 07:00.

Sen flöt det på fint hela dagen. Inga problem och inget strul. Men allt tog en förskräckligt lång tid. Prisutdelningen kunde vi hålla vid 17-tiden på eftermiddagen - och 3 härliga cert (två i skyddet och ett rapportcert) fick vi glädjen att dela ut :-)

Sen var jag inte hemma förrän strax efter klockan 19. Totalt slut. Helt färdig. Missade lejonträningen på Forslunda som vi har på söndagskvällarna nu för tiden. Stupade i säng vid halv tio-tiden efter att ha beskådat det vackra åskovädret som drog förbi utanför fönstret. Oj vad det blixtrade och dundrade.

Är det inte lite konstigt med åskoväder så här sent på året, eller?


KOMMENTARER

Anna:
Hej!
Visst är det ovanligt att det åskar så här års?! Jag förstod ingenting, när TVn slocknade...Hade med så vi provade ägg och rulla boll igår, kom faktiskt ihåg att du skulle vara på klubben hela helgen. Ha en bra vecka - och visst har du Bra skor nu när du är på Line Dance? Vi vill ju inte att du ska få ont i fötterna igen!


onsdag, 26 september 2007   

Mosaik, klappgröt och dogwash

Ok, jag har ju lovat att jag ska försöka bättra mig med bloggandet - speciellt nu när jag inte har boken att skylla på längre. Men nu kan jag iofs skylla på att jag håller på att renovera igen - så då har jag ju egentligen inte tid att sitta här vid datorn och "slösa bort tid".

Fick nämligen för mig att jag skulle sätta upp mosaik ovanför diskbänken i köket. Å när man då ändå håller på att stöka där - så kan jag ju lika gärna passa på att fräschade upp köksskåpen samtidigt. Måla dom till exempel - det går ju snabbt, tänkte jag. Så jag och Anne for iväg en kväll i förra veckan och inhandlade mosaik och färg. Men.....

suck... att jag aldrig lär mig...

Det går ALDRIG snabbt att renovera. Det ena utlöser det andra och så får man hålla på i all oändlighet (känns det som) innan man ens kommer till skott och kan öppna målarburken.

Å den här veckan är det fullt upp med annat dessutom - så kaoset som jag hunnit fixa i köket kommer att förbli kaos ett bra tag framöver. I går kväll var jag på klubben hela kvällen. Vi gjorde en massa förberedelsejobb inför helgens brukstävlingar. I kväll håller jag på att göra lingonsylt och rårörda lingon i minut och parti. Å klappgröt av skummet från sylten. Mmmmm så länge sen jag åt klappgröt. Det ska bli smaskens.

I morgon kväll är det ju linedancen som vanligt - å sen fredag, lördag, söndag är det höstens bruks- och lydnadstävlingar ute på Ön (å jag ska jobba).

När ska jag hinna fortsätta stöket i köket ???

Nåja, i och för sig är det ju ingen panik med det - men det är lite trist och jobbigt att ha så kaotiskt i ett kök som man behöver använda varje dag.

Fast å andra sidan är det nog ganska bra att jag tar det lite lugnt den här veckan. Jag badade nämligen Panta i söndags. Å att bada hundarna är nog bland det värsta som finns. Det är så vansinnigt jobbigt för ryggen. Det är olidligt. Jag går och gruvar mig i flera veckor, ja månader nästan, innan jag tar tjuren vid hornen och sätter igång. Å då använder en pall som jag sitter på bredvid badkaret och försöker hitta någon bra ställning så jag kommer åt hela hunden. Ändå får jag dras med super-ont i ryggen i flera dagar efteråt. Önskar det kunde komma en sån där tvättomat för hundar hit till stan. Jag skulle stå först i kön för att prova den.

washlab.se


KOMMENTARER

Jenny:
Klappgröt? Vad ääär det för konstiga rätter ni har där i Norrland?? Lämna in hundarna på trim istället så slipper ju du bada dom!
------------
Svar: Va? Klappgröt är väl inget speciellt norrländskt. Eller? Mannagrynsgröt med lingonsylt/saft som vispas i 30 minuter tills det blir kallt och fluffigt.


Pirre:
Vilken affärside!! Jag vill ha en dogwash..=) Undrar om det åker nån till medevi, 15 km norr om Motala för att tvätta hund? Men man kanske skulle ha en iaf. bara för att man måste tvätta 4 leonberger ibland, fast man drar sig för det.. haha..
------------
Svar: Ja, inte jag i alla fall. Liiite väl långt. I så fall får du öppna en filial i Umeå åxå.


Anna:
Klappgröt, nja nog finns det bättre saker att äta - popcorn tex. Jag har insett att renovering är ngt man aldrig blir klar med. Vi gruvar för att börja med övervåningen...Sen har vi väldigt skilda åsikter om hur man renoverar. En dogwash vore väl himmelriket?


Anne:
Jag har haft dåligt samvete för det där med renoveringen. Känns som jag drog igång det och lämnade dig med allt jobb. Vänta till nov så kommer jag upp och hjälper dig. Och gärna lite klappgröt efteråt.
------------
Svar: Ja kom nu genast tillbaka och renovera åt mig :-)

Nä, men allvarligt. Jag hade ju idén själv. Sen att jag kanske inte kommit till skott att inhandla mosaiken om inte du varit med - det är ju en annan sak.


lördag, 22 september 2007   

IT-hundar mm


Oj vad tiden går. Hela två veckor sedan jag uppdaterad bloggen - fast det känns som igår.

Kanske det kan bero på att jag varit borta i medeltidens England dom senaste veckorna. Mentalt alltså. Har läst en jättespännande bra bok (Spiran och svärdet) - tjock som bibeln ungefär. Så varenda lediga sekund har jag suttit med näsan i boken istället för med tassarna på tangentbordet som jag vanligtvis har.

Men nu är boken utläst. Snyft. Känns tomt. Som att skiljas från en väldigt god vän som man umgåtts intensivt med en under lång tid. Konstigt.

Sen har yster-syster-magister-sister Anne varit här senaste veckan också. Hon ska vara inneboende här hos mig nu i två år framöver.

Ja, inte på heltid då förstås. Men någon vecka lite nu och då. Hon, tokfian, har fått för sig att läsa in en magisterexamen på halvtid. Hon ska alltså fortsätta jobba 100% som sjukgymnast där hemma i Sundsvall - och dessutom läsa på distans och halvtid samtidigt. I två år. Vart får hon energin ifrån? Innan jag ens skulle sätta mig på skolbänken igen. That will be the day.

Nåja, det är skoj att ha henne här och få träffa henne lite oftare förstås. I vanliga fall kan det ju bli lite långt mellan besöken trots att vi inte bor så långt ifrån varandra. Hundarna tyckte också det var skoj att ha besök en hel vecka = en till som man kan terrorisera på kvällarna :-)

I övrigt så har Line Dancen kommit igång igen. Jag har hunnit vara där ett par gånger redan... och peppar, peppar, men foten verkar hålla. Jag vågar förstås inte ha bootsen när jag dansar, utan jag har gympadojor på mig istället (äntligen fick jag användning för dom lila puma-skorna jag köpte i USA förra året :-)
I och för sig är det inte riktigt lika roligt att dansa i gympaskor, men om valet står mellan att inte kunna dansa alls - eller att dansa i gympisarna - så är ju valet ganska lätt i alla fall.

Tjejerna mår bra. Vi tränar freestyle varje dag - en liten stund varje gång vi är ute på promenaderna. Det är jättekul och DD lär sig mer och mer.

I veckan tog jag med mig dom till jobbet en dag. Nu för tiden har vi en IT-hund på jobbet varje dag - Bichon-Burre. Så jag tänkte han skulle få lite sällskap en dag - så då tog jag alltså med mig tjejerna - vilket han uppskattade :-)

Vi har ju så bra med en innegård där dom kan vara. Se så fint dom har det där:

Burre, Panta och DD på jobbet
Fast det är inte alltid så populärt att vara där ute när man kan se matte där på insidan.

Grrrufff... släääppp innn osssss!!!


Burre, Panta och DD på jobbet

Burre, Panta och DD på jobbet

Burre, Panta och DD på jobbet

Burre, Panta och DD på jobbet



KOMMENTARER

Marie Bergström:
Låter roligt med freestyle. Lycka till med träningen.
------------
Svar: Kommer du inte tillbaka till jobbet snart?


Marie:
Jo, den 7/1-08 är jag tillbaka.


lördag, 8 september 2007   

En ny kille i vår flock


Sedan i onsdags har vi fått en ny liten kille i vår flock.

Det är en liten 7 månaders gammal samojedkille som heter Sampo (Bright Lightning's Atlantic Strong).

Panta, Sampo och DD
Panta, Sampo och DD

Fast vi är bara "reservflock" åt honom. Hans matte Eva är en kompis som bor ett par hus bort ifrån oss - och hon behöver lite hjälp med honom nu när hon börjat jobba igen.

Det har funkat jättebra. Fast första dagarna luktade nog DD lite väl mycket löp fortfarande - och då var Sampo sååååå kär :-)
DD var väl mest besvärad av hans uppvaktning... men samtidigt tyckte hon det var lite kul och retades med honom så att han blev ändå mer förälskad... och sedan förtvivlad över att hon sen fräste åt honom när han ville "komma till"

DD och Sampo
Ååå vad du är läcker DD... ska vi gifta oss??

Men allt går bara bättre och bättre. Nu kan vi gå på våra promenader utan att han slite och drar för att komma till DD hela tiden. Nu kan han till och med släppa henne med blicken och hålla lite kontakt med mig istället. Duktig ponke.

Här hemma är det jätteskoj att ha en valp i huset igen. Han springer omkring här som i paradiset och leker med Panta och DDs alla gamla avlagda leksaker som dom själva har ledsnat på. Han är jätteduktig på att leka och roa sig själv - och väldigt lätt att ha att göra med.

Å söt är han nåt så vansinnigt.... man kan ju inte annat än falla för honom :-)

Sampo
Hur söt får man vara?

Sampo
.... trots att man inte är en leonberger :-)

Bright Lightning's Atlantic Strong
född: 2007-01-22



KOMMENTARER

Marie m ex.Orre :
Meh! Ååhhh- En sammiekille! Vad fin! Sammisar har ju så fina ögon och är så lättsamma och kloka. Men fäller...Envisa och självständiga om de är på det humöret med! "Kan bäst själv" Tsss. Min älskade sammi Orwhar fick somna in hemma på gården i Piteå i sommar, 13+ år gammal. Det känns konstigt utan hund men vet att han hade det bästa av hundliv han med. Han är mycket saknad. Kram från Marie (fd Å-hem) på Nydala


söndag, 2 september 2007   

Freestylekurs

I helgen har vi varit på freestylekurs hela lördagen och hela söndagen. Å som jag misstänkte redan innan var det superkul med freestyle. Det tyckte både jag och DD.

Freestyel är alltså ungefär som ett lydnadsprogram till musik!
Hunden gör roliga trixs tillsammans med sin förare. Den studsar, snurrar, apporterar, är följsam, förmedlar känslor, jobbar med tassar och huvud, backar till alla möjliga håll och bugar. Hunden ska göra det för att den tycker det är kul och med glimten i ögat. Man koreograferar själv ihop dessa konster till den musik man väljer ut och utför sen sitt program som en stilren och häftig dans. Skitahäftigt :-)

Jag anmälde mig mest på kul för att se om det gick att göra någonting alls med en så stor och klunsig hund som leonbergern - men det gick alldelens utmärkt. Vi hängde med utan problem på alla rörelser vi fick träna på utom en (där hunden fritt ska stå på bakbenen en längre stund).

Nu är ju DD inte någon speciellt stor leonberger. Så med henne gick det alldelens utmärkt att köra slalom, mellan och andra rörelser där hunden ska gå mellan/under benen på föraren. Med Panta gick det däremot sämre. Hon är för stor. Fast å andra sidan berättade instruktör Iréne om att det varit en tjej med grandisar med på en kurs hon varit på i somras. Så allt är nog möjligt - det gäller bara att anpassa rörelserna till den hund man har.

Det vi har träna på under helgen är grundpositionerna: fot, work, front och mellan.
Samt rörelserna: snurr, cirkel, hopp, slalom, runt, igenom, rulla, tassen, back, buga.

Nu känner man sig förstås ivrig på att lära in så många rörelser som möjligt - så att man får börja fundera på musik och koreografi och sätta ihop ett helt program. Det vore häftigt.

Så här kan det se ut i alla fall när man kommit en bit på väg i sin träning:




Å så lite bilder från helgen.

Iréne och Beatriz
Instruktör Iréne Sandström med sin Japanese Chin Beatriz visar hopp över benet

DD snurra
DD snurra
DD tränar på att "snurra" framför mig. Jag använder handflatan som target istället för en target stick.

DD mellan
DD i grundpositionen "mellan". Kontaktproblem har vi då inte ;-)


Vad ska jag göra nu matte? Kom igen... ge mig ett kommando!!!

DD slalom
DD slalom
DD slalom
DD tränar rörelsen "slalom"

Det känns ju inte så där jättegraciöst och smidigt med en leonberger precis :-o


DD rulla
DD rulla
DD rulla
Hundarna ska även kunna jobba på distans. Här tränar DD på "rulla" en bit ifrån matte.


Kursens yngste deltagare med kursens yngste hund.

Freestylekursgänget
Hela glada gänget!

Tusen tack Vännäs Brukshundklubb och Iréne för en suverän kurs. Vi hade sååååååå roligt!



KOMMENTARER

Pirre:
Näe, va gulligt.. Och nästa film är väl på dig och DD?
------------
Svar: Ha ha ha ha ha....


Jenny:
Jag vill se DD göra momentet "hoppa upp och sätta sig på mattes axel". Funkar alltid på en uppvisning.


Elisabeth:
Jag skulle vilja se Izor gå slalom mellan mina ben.Vilken syn va hahaha. Matte skulle få en åktur istället då. Men det ser kul ut.


Anne:
Otroligt skickligt gjort. Och det ser ut som båda har lika roligt. Jag ser fram emot att få se erat program!


Annika m Indra o :
Låter jättekul med Freestyle! Kanske kan vi ordna ett sådant läger till våren? Träna på så kan du väl instruera oss andra :0)
------------
Svar: Jomenvisst ;-)

Nä, men allvarligt talat så skulle jag kanske kunna visa lite i alla fall på nästa lydnadsläger. Om intresse finns.


Eva :
Vad härligt det ser ut! Får DD hänga med på dina Line Dance träningar nu?
------------
Svar: LOL Jo det skulle se ut det :-)


Lena Holmgren:
Det såg verkligen skojigt ut med Freestyle. Då kan vi räkna med en uppvisning framåt på någon Special.Kan oxå tala om för dig att vitsipporna har börjat blomma om i Skåne. Ha bra helg.


lördag, 18 augusti 2007   

Löp och Bäcksjön runt


Perla började löpa förra fredagen, så Marlene kom hit med henne i onsdags (för att inte riskera någon "olycka" där hemma med Fonzie och Norton).

Så klar ville ju inte DD vara sämre - utan nu i fredags satte hon också igång med sitt löp (hon skulle ju egentligen ha löpt redan i början/mitten av juli). Det är första gången dom löper samtidigt. Tidigare har ju alltid mina tjejer varit ett par månader före Perla. Men även om det kan vara lite stökigt att ha flera löptjejer samtidigt - så är det ändå skönt att få det "bortgjort" på en och samma gång.

Idag bestämde vi oss för att göra en rejäl utflykt. Så vi for till Bäcksjön och gick en tur runt hela sjön. Tre timmar tog själva promenaden - inklusive lite kantarellplock och bus- och bad-pauser. Det är riktigt trevligt och spännande att gå runt Bäcksjön. Det är fin och varierande terräng; myrmark, mohed, snårskog, sandstrand, klippor... ja, allt man kan tänka sig. Och hundarna kan bada och svalka sig hur mycket dom vill eftersom stigen går utmed sjön precis hela vägen. En tur som man borde göra lite oftare med andra ord.

Men bilderna från dagen får tala för sig själv....

Bäcksjön
Sjön ser ganska stor ut när man kikar ut över den. Hmmm... ska vi verkligen orka gå runt den på en och samma dag?
Vädret ser perfekt ut i alla fall.

Perla
Perla svalkar sig...

DD och Perla
Man får uppleva väldigt varierande terräng på sin vandring runt Bäcksjön.

Bränd skog
Här brann det tidigare i våras. Ser inte så kul ut - men lite grönska har ändå börjat kika fram bland allt det svarta.

Badning
Ytterligare en badpaus. Nu har det börjat se lite oroväckande ut på himmelen.

Strandbus
Buspaus på en av alla de sandstränder vi passerade.

DD
Blir det bra så här matte?


Himlen ser verkligen "dramatisk" ut. Ska vi klara oss torrskodda hela vägen runt?

Panta trött
Panta lite pömsig.
Hela varvet runt sjön är avverkad - och vi tog en välförtjänt fikapaus. Vissa passade på att vila....

Perla trött
Perla

DD
... och andra var mest bara blöta och skitiga och beredd att gå ett varv till....


Puss på dig min älskade lilla duracellkanin :-)

Fast även DD var trött när vi kom hem. Hon låg i soffan med benen i vädret och snarkade i flera timmar.

... och regnet kom efter att vi hunnit hem. Så vi klarade oss.



KOMMENTARER

Pirre:
Säger bara en sak: hurtbullar!!


Jenny:
Säger bara en sak: kanelbullar!


Eva:
En sån matte, hoppas att de fick massor med köttbullar!! ;)


torsdag, 16 augusti 2007   

Mumsfillibabba


Mmmmmm surströmmingspremiär idag :-))))

Surströmming Panta

Klicka här för att lyssna »


KOMMENTARER

Jenny:
Kräkvarning! Öööö vad äckligt!!
------------
Svar: Gott gotti gott gott..


Kristina:
Nu tror jag du kivas med mej =)
Alla tror jag är galen när jag säger att det är gott :)Suck, jag vill oxå ha.
------------
Svar: Mmm, å ja det var gott må du tro. Helt otroligt fantastiskt smaskigt :-)))


Elisabeth:
Det går faktiskt att lära sig äta o t.o.m att tycka det är gott:-) Det trodde inte jag heller att jag skulle kunna men nu kan jag längta efter det ibland så sörlänning jag är.Måste nog övertala fam att äta surströmmingsmacka med mandelpotatis o tomat snart:-)


Pirre:
ehh.. musiken var väl ok.. ;-) och surströmming också, när det ligger i lufttät burk.. =)
------------
Svar: ni är allt bra konstiga ni sörlänningar...


Margit:
Skall ha surströmmingsparti i morgonkväll Var Oskars bra?
------------
Svar: Oskars var superfin. Helt perfekt i sälta och smak.


tisdag, 14 augusti 2007   

Världens härligaste dag!

I söndags hade vi världens härligaste dag uppe i Tallbacken!!!

Vi var 8 ekipage som samlades klockan 10 på morgonen för att träna vatten. Det var grått och mulet väder - vilket innebar att vi hade hela badstranden för oss själva heeela dagen. Det var ändå riktigt varm och skönt så även om man var i våtdräkten och vattnet i typ 6 timmar så frös man inte ett dugg. Det var bara sååååå härligt.

Vi började med att köra som en liten typ träningstävling. Dvs vi lottade startordningen och sen hjälptes vi åt att agera tävlingsledare och figuranter och alla fick köra igenom sin klass - precis som på tävling. Det roliga var att så många hade kommit för att vara med. Vi hade även några "nybörjare" som var nyfikna på det här med vatten och som fick testa göra ett SoR-prov också.

Aina med Prince hade kommit från Sollefteå. Anna Wedin med sin nya valpis Rossi samt Linda med landseer Harry Potter kom ända från Sundsvall. Sen var det en kullbrorsa till Rossi som bor här i Umeå som vad med och som var jätteduktig. I övrigt var det "det gamla vanliga" gänget: jag och DD, Gunilla och Puma, Anna och Diva samt Ulf med Trubbel.

Alla var som vanligt superduktiga när det är träning. Men även om vi nu körde lite mer strikt tävlingsmässigt så funkade det superbra för allihop. Ja, ett uppflytt för oss allihop blev det ju. Helt klart. Om det varit riktig tävling. Och cert-poäng till Linda och Harry som är i Elit-klass.
Såklart :-)))

På tal om Linda och Harry vill jag passa på att önska dem stort lycka till i helgen som kommer då de ska iväg och tävla SM i vatten. Vi håller alla tummar och tår för att det ska gå bra.

Men lite löjligt känns det med våra övningar efter att ha sett nedanstående bilder.
Känns som blaha blaha att hoppa från vår lilla brygga och från vår lilla eka :-)

Det är en halvbrorsa till Panta på bilderna som är vattenlivräddarhund i Italien.
Han heter Aron v.h Hof van Eden och är efter Ursus Uit't Berggat.

Aron v.h Hof van Eden

Aron v.h Hof van Eden

Aron v.h Hof van Eden

Bilderna har jag fått av Marjan - ägare och uppfödare till Ursus

Läs mer om the Italian waterrescue-group och kika på alla läckra bilder.


Så nu Anna måste vi få tillgång till en helikopter till nästa gång vi ska ut och träna. Det fixar du väl va??



KOMMENTARER

Kristina:
Imponerande, verkligen häftiga bilder.=)Och fantastiskt duktiga hundar. Panta kanske har i blodet bara hon får chansen =)
------------
Svar: Panta har nog fått chansen ska du tro... och hon är precis så galen när det gäller vatten att hon utan vidare skulle hoppa ut från en helikopter... om det bara var jag som låg i vattnet. Andra människor skiter hon i - dom får drukna bäst dom vill - bara matte är säkert på land.


Anna:
Helikopter - javisst! Så fort datorn kommer från doktorn ska du få dina bilder, är aningens handikappad just nu ; )
------------
Svar: Det är ingen brådska med bilderna. Den som väntar på något gott... ;-)


onsdag, 8 augusti 2007   

Vidrigt

Hot
Idag har det varit vidrigt varmt. 28 grader i skuggan senast jag kollade (vid fem-tiden på eftermiddagen). Pust och bläää. Och naturligtvis hade jag fått för mig att jag skulle gå på Nolia just precis idag. Jag har visserligen börjat jobba igen efter semestern (i måndags) - men jag tänkte jag kunde ta ut en klämdag för att slippa "göra Nolia" på en helgdag. För på Nolia måste man ju bara gå.
Såg visserligen på väderleksrapporten igår att det skulle bli soligt och varmt idag - men jag tänkte bara att det kunde ju vara bra att lämna hundarna hemma en sådan dag när man ändå inte kunde ta ut dom särskilt mycket pga värmen. Men att det skulle bli sååååå varmt hade jag inte tänkt mig. Redan innan jag kommit mig innanför grindarna var jag helt slut nästan. Ändå kämpade jag mig igenom mässhallarna och traskade omkring där i över 4 timmar. Å då var jag verkligen totalt slut. Uj, uj, uj....

När jag kom hem tog jag bara ut tjejerna och så satte vi oss i skuggan under ett träd och bara pustade och flåsade. Ja, tjejerna var förstås lite svalare och piggare än vad jag var - så dom till och med busade och fajtades med varandra en god stund innan värmen tog ut sin rätt även på dom.

Annars har jag som sagt börjat jobba igen. Men det är helt ok. Jag tycker ju det är kul att jobba - och jag är ju inte den som ligger och drar mig om mornarna - så det är som sagt helt ok att gå tillbaka till jobbet efter 4 lata semesterveckor. Sen har jag ju rätt mycket tid kvar på dagen på eftermiddagarna ändå - trots att jag jobbar - eftersom jag börjar så tidigt på morgonen.

I går till exempel for vi till Hissjön och badade efter jobbet. Tränade mest simmning med både Panta och DD - men också lite apporteringsträning med DD - hon vill ju gärna tjuvstarta när jag kastar apporten - men nu under träningen gick det superbra. Hon var jätteduktig.
Simträningen gjorde vi längs med stranden. Fram och tillbaka och fram och tillbaka. Jag är ju inte så där väldans förtjust i vatten. Ja, man kanske till och med skulle kunna gå så långt som att säga att jag har riktig fobi för vatten. När jag har någon med mig när jag badar så kan jag få mig till att simma rakt ut i sjön en 15-20 meter (max!!). MED våtdräkt och flytväst på förstås. Men när jag är ensam - som jag var igår - så tar det emot nåt så fruktansvärt att släppa kontakten med botten. Så inte ens fast jag hade våtdräkt och flytväst på kunde jag få mig själv till att simma utåt igår. Det gick bara inte. Så det blev som sagt till att simma fram och tillbaka och fram och tillbaka längst utmed strandkanten. Konstigt att jag inte blir av med den här rädslan så mycket som jag badar och simmar med hundarna varje sommar.

Tjejerna var i alla fall nöjda med em/kvälls-badningen och var rejält trötta och pumsiga när vi kom hem.

Fick lite bilder av Gunilla häromdagen - det är från en dag när jag var hos henne och från tävlingarna i Tallbacken.
Tack Gunilla.

Lena o Gunilla i Mosjö
Jag o Gunilla i Mosjö - fikapaus

Tallbacken
Tallbacken
Tallbacken 20/7

1:a jag, 2:a Gunilla och 3:a Anna


Tallbacken
Tallbacken 22/7

1:a jag, 2:a Lotta, 3:a Gunilla och 4:a Anna



KOMMENTARER

Anna :
Vad duktig du var, som härdade ut på Nolia en sån här dag!
Tänk dej fjällen - en solig dag i mars... Att få sätta sej och äta apelsiner och dricka kaffe... Det har jag tänkt på exakt hela dagen. Jag har förresten varit till tatueraren idag - nu bär det snart av! Aj!
------------
Svar: Ååå så skönt det låter :-)

Men vadå? Tatuering? Var och när? Jag kan komma med och hålla handen :-)


onsdag, 1 augusti 2007   

Nei så tjukk du har blitt




...tror jag måste ta en extra halvtimme på motionscykelen idag

:-)




KOMMENTARER

Pirre:
Haha.. och jag som inte har nån motionscykel.. Men så fick jag en månad gratis på gymet,kanon tänkte jag, nu ska jag börja.. Fast då blev det mitt i valplådeperioden, och det går ju inte.. =)
------------
Svar: Du kan väl sätta Kenneth i valplådan?


Jenny:
Äsch, motion?? Möjligtvis fingermotion när man letar efter rätt godisbit i godispåsen. Eller varför inte fingermotion vid zappande?
------------
Svar: Vänta bara tills du kommer upp i min ålder. Då finns inte så många alternativ om man vill fortsätta använda sina vanliga kläder. Svälta eller motionera. Det är bara att välja.


Anne Berit:
Var du klar over at tekstforfatter og komponist William Kristoffersen bor i vårt nærmiljø,der du prominerte med Rubus og Alfa?
------------
Svar: Aha.... då kan man ju nästa säga att jag känner dom ju :-)

Det var några otroligt trevliga veckor jag (vi) hade där hos er i valplådan. Tusen kramar till Er för det (fast det var många år sedan nu).


måndag, 30 juli 2007   

Natti natti

DD är ju en sådan hund som vill ha sysselsättning och utmaningar heeela tiden - och dessutom fattar hon och lär sig saker bara sååå snabbt. Detta är en stor utmaning för mig eftersom jag hela tiden måste försöka komma på nya saker att lära henne. Hon tycker ju att det är så vansinnigt roligt att få jobba - så jag kan ju heller bara inte låta bli att lära henne nya saker hela tiden. Det är ju så himla roligt att se hennes energi och arbetsvilja - och hur snabbt hon lär sig nya saker. Fast det här tror jag visst att jag nämnt någon gång förut, eller :-)

Men jag måste bara få berätta om en av de sista sakerna jag lärt henne. Hon är bara sååååå gullig när hon gör det:

Jag säger åt henne att lägga sig ner. Sen lägger jag en filt nere över rumpan på henne. Å sen när jag säger "natti natti" så tar hon tag i filtkanten med munnen och lägger sig ner på sidan samtidigt som hon drar filten över sig.

Det är som sagt bara sååå gulligt - och hon tycker det är superroligt och lägger gärna till lite egenpåhittade saker till momentet också - som att vifta lite med tassen samtidigt som hon ligger där med filten uppdragen under hakan - fortfarande med den i munnen. Lilla charmskruttan.

Det är kul att hitta på lite roliga "onödiga" aktivieringer mellan all badning och annan träning :-)

*******************

I helgen gjorde Fonzies söner Norton och Whooper utställningsdebut på en inofficiell utställning i Sollefteå. De hade varit så duktiga båda två och fått finfina kritiker och Whooper hade blivit 1:a (och sedan BIM) och Norton 2:a. Per hade fått den stora äran att visa Whooper (som bor på Lejonklippans kennel) och Marlene visade deras egen lilla busNorton. Och vissa var visst liiite styva i korken sen när dom vunnit och även fått "Välvisad" i kritiken. Nåja... då vet vi ju vem som alltid får följa med på våra utställningsutflykter framöver och visa hundar :-))))

Whooper och Norton
Norton (Lejonklippans Wonderful Fonzieboy) och
Whooper (Lejonklippans Whooper)
De är födda 19 januari efter Lelionaz Ursus Ponica Fabulous och Lejonklippans Moni Maker


Per och Whooper
Whooper tackar sin proffshandler Per för gott samarbete




KOMMENTARER

Jenny:
Haha vad sött! Kan du inte filma det? Och sen får du komma ner och lära mina hundar lite... Men du, anmäl henne till filmskola!
------------
Svar: Ja, kanske det. Kanske skulle göra en portfolio åt henne som jag kan skicka runt :-D


margit:
vet inte vad jag gör för fel finns på skickat men tydligen har du inte fått det mammamargit


onsdag, 25 juli 2007   

Oooops...

Upsi

I går var vi och hälsade på hos Margaretha & Peter i Öre (Unique Dogs). I helgen var dom ner till Liza i Gävle och hämtade hem Upsi som ska vara hos dom på prov för att se om han trivs hos dom... och om Margaretha, Peter, Isabell, Wilma och Zoya trivs med honom.

Och jag hoppas innerligt att det ska gå bra så att han får vara kvar där. Bättre kan han nog inte få det. Lilla fina Upsi-killen. Han är sååå himla mysig och go!
Som det verkar har han redan slagit sig till ro hos dom. Han verkade lugn och trygg och glad. Peter hade han redan utsett till sin stora idol :-)

Och när jag i morse fick ett mail från Margaretha som berättade att Upsi hade haft total glädjefnatt och galopperat omkring och varit sååå lycklig när dom varit på en promenad på kvällen... och att hon i morse varit ute tidigt på morgonen och lagt ett litet kort viltspår åt honom... vilket han hade uppskattat och gått som på räls på. Ja, då svämmade tårarna av glädje, lättnad och tacksamhet.

Så tusen och åter tusen lejonkramar till Margaretha och Peter!!!

Upsi
Lelionaz Mr Oops "Upsi"
e. Leoniitan Washable Lion
u. Lelionaz Ursus Ponica Exotica
född: 2002-10-23


Upsi, Panta och DD
Upsi, Panta och DD



Här kan jag ju också passa på att gratulera Upsis och Liljas valpar som gjorde det så bra på specialen i Varberg där
Lennon blev BIR valp, Hasse 4:e bästa hanvalp,
Tingeling BIM valp och Mejja 2:a bästa tikvalp.

De blev också bästa uppfödargrupp med HP med denna härliga kritik:

Very good quality litter, good type. This is a Leonberger! Good breeding work. Gorgeous babies!
Domare: Darren Spencer, Mandazz Kennel, England

Grattis till uppfödare Liza på Cevitas Kennel!!!

Lennon och Tingeling
BIR Cevitas Can't Buy Me Love "Lennon"
BIM Cevitas Candle In The Wind "Tingeling"
e. Lelionaz Mr Oops
u. Kusbolejonet Interesting Surprice

måndag, 23 juli 2007   

Tävlingshelg

Det blev av i alla fall. Vattentävlingarna i Tallbacken alltså. Det var länge mycket tveksamt till att det skulle bli nåt eftersom det inte finns någon aktiv "njuffe-människa" inom vattenlivräddning här uppe i norr längre. Men till sist beslöt Norras styrelse att dom skulle genomföra tävlingarna ändå - om det nu blev tillräckligt många anmälda vill säga.

Så då kände jag ju mig mer eller mindre tvungen till att anmäla mig och DD. För att ställa upp. Så att tävlingarna skulle bli av. För jag ÄLSKAR ju vattenarbetet och tycker det är superduperkul med tävlingarna. Att fara och titta på alltså. Tävla själv är jag väl mindre intresserad av. Det är ju träningen som är det roliga. Tävlandet kan jag personligen vara utan. Men som sagt... för att ställa upp så att allt som har med vattenlivräddning att göra inte skulle läggas ner helt och hållet här uppe i norr så anmälde jag DD.

Ursch!

Första tävlingen gick av stapeln på fredagskvällen. Hela dagen gick ju åt till att gå omkring och vara nervös. Vet inte varför jag blir så nervig. DD är ju duktig - och man känner ju alla som kommer och tävlar - så det finns ju egentligen ingen som helst anledning till att vara nervös. Men nervös blir man (jag) ändå.

Vi var sex tävlande i startklass - tre lejon (DD, Puma och Diva) och tre njuffar (samt Trubbel i öppen och en landser i elit). Jag drog startnummer 1 - vilket var bra för det är ju jätteskönt att få eländet bortgjort. (Sen skulle jag ligga figurant i elitklass, men det var ju bara en tävlande så det var ju inte någon särskilt betungande uppgift.)

Första moment apportering - DD tjuvstartade - men gjorde det i övrigt bra. Sökapporteringen var en paddel - som var jättesvår att se eftersom kvällssolen stod så lågt - rakt i ögonen och det glittrade väldigt i vattnet. Så jag fick ge flera dubbelkommandon att hon skulle söka - men till sist så hittade hon den och fixade resten av momentet hyfsat.
Momentet hämta figurant gjorde hon suveränt bra. Stack iväg på direkten och simmade ut till figgen utan att tveka. Däremot ville hon inte gå ut på momentet bogsering av båt - så det momentet nollade vi. Men eftersom vi var så få tävlanden så fick vi genomföra momentet ändå om vi ville. För att hunden skulle få en chans att lyckas. Så jag bad figgen i båten kalla på DD - och mer behövdes inte för att hon skulle simma ut direkt och dra in båten till land. Helt perfekt. Utan att släppa repet förrän hon fick kommandot loss. Nåja skit samma att vi nollade momentet. Hon är ju så duktig ändå.

Sista momentet simma med förare gjorde hon också helt perfekt. Startade jättefint och höll sig perfekt vid min sida hela tiden. Å sen fick vi en 10:a på helhetsintrycket. Det var väl nästan det roligaste av allt :-) "Duktig förare" står det i protokollet :-o

Hur som helst så fick vi ihop 121,5 poäng vilket räckte till ett godkänt resultat samt en 1:a placering. Ja, det var till och med bara jag och DD som gjorde ett godkänt resultat idag. Så det var ju lite skojsigt. Kul var det också att vi tre lejon placerade oss som 1:a, 2:a (Gunilla och Puma) och 3:a (Anna och Diva) och sen njuffarna som 4:a, 5:a och 6:a :-)



På lördagen var det vilodag. Var det tänkt. Men eftersom det var så fint väder så kunde jag inte låta bli att fara ut till Mosjö - till Gunilla och Ingemar - och bada och träna lite ute hos dom. Där, på träningen, är det så klart inga problem för DD att hämta båten. Men så är det väl. Dom är hur duktiga som helst på träning - men sen när man kommer till tävling så funkar ingenting :-)

Puma och Diva är också superduktiga på träning och skulle få hur bra poäng som helst om domaren var där just då och tittade. Men på tävling strular alltid någonting. Typiskt.

Idag fick jag också ett paket från Jenny. Eller det kom ju igår (på fredag) - men jag var duktig och öppnade det inte förrän på morgonen idag, lördag. Ååååååå så glad jag blev när jag såg vad det var. Fick en liten tår i ögonvrån. Det var en liten söt gosig leonbergervalp. Som en liten barnunge bar jag omkring på valpen hela dagen sen. Ville inte släppa den ur famnen. Fast jag var ju tvungen att lämna den hemma när jag skulle fara till Gunilla och bada. Men den väntade troget på mig i soffan när jag kom hem sen igen - och inte hade den kissat inne eller gjort något bus heller. Vilken duktig liten valpis :-)

*****************

På söndagmorgon klev vi upp före klockan 6 och for iväg till Tallbacken så vi var där före klockan 8. Var mindre nervös idag. Dels hade man ju inte hunnit "varva upp" så där tidigt på morgonen - och dels kändes det liksom att vi hade gjort vårt på fredagskvällen när det gått så bra.

Nu drog vi startnummer 7. Sist alltså. Men som sagt så var jag mindre nervös idag - så det gjorde ingenting. Öppenklassen och elitklassen gick först och jag figgade i elit precis som i fredags. Sen på första momentet apportering så reste DD sig och var på väg att sticka ut i vattnet innan jag ens hade hunnit kasta apporten. Men eftersom momentet inte börjar förrän man kastat apporten så fick jag kalla tillbaka henne och sätta henne fot igen - och börja om från början. Nu gick det bättre. Hon satt faktiskt kvar och väntade på kommandot innan hon stack iväg. Sen gick även sökapporteringen bättre idag då det var lättare att upptäcka paddeln där ute i vattnet. Men hämta figurant gick lite sämre då jag var tvungen att klämma i med ett dk för att få ut henne - och båten sket hon i även idag. Däremot simmade hon fot helt suveränt bra även idag.... och helhetsintrycket blev en 10:a med kommentaren "Trevligt".

Resultatet för dagen blev 124,5 poäng, ett godkänt resultat samt en 1:a placering även idag :-)))
Helt otroligt. Jag var övertygad om att både Puma och en njuffe hade gjort det bättre än oss. Så jag hade förberett oss på en 3:e plats - vilket jag hade varit helt nöjd med. Så hakan blev lång när det visade sig att Gunilla och Puma blev 3:a och njuffen 2:a och jag och DD 1:a. Anna och Diva kom på en 4:e plats idag.

Kul, kul.

Det är som sagt helt otroligt roligt att hålla på med detta. Jag blir bara mer peppad ju mer jag håller på. Hade lust att åka ut och bada och träna idag också. Men sansade mig och tänkte att det nog kunde vara bra att ta en vilodag idag. Vi har ju varit och badat nästan varenda dag hela sista veckan (tisdag, torsdag, fredag, lördag och söndag). Hundarna måste ju få en chans att torka ordentligt emellanåt också :-)

Vy över Tallbacken
Tallbacken är ett otroligt fint ställe för oss att få vara på med våra hundar (klickbar bild)

DD framför Tallbacken
Vackra DD framför vackra Tallbacken

Panta och kossorna
Panta med sina nya kompisar i Mosjö

Panta, DD och kossorna
DD var liiite skeptisk till dom nya vännerna


Tusen tack alla för gratulationerna (även för födelsedagsgratulationerna så klart ;-)





KOMMENTARER

Jenny:
Grattis igen till allt och grattis till fina Pantis på födelsedagen idag! =)


Anna:
Grattis än en gång! Ni är allt bra bra, ni!
Grattis lilla Pantan i efterskott!


Lena SH:
Noll koll jag.. Klämmer i med ett fyrfaldigt Grattis 4 gånger :-))


onsdag, 18 juli 2007   

Nostalgi

Jag håller på att kopiera över alla mina gamla videoband till dvd... och snacka om att det är en nostalgitripp utan dess like att se alla dessa gamla filmer :-)

Där är Rubus och hans första parning med Mathoaka's Private Collection at X-mas 1993. Rubus och Chico som valpar som tultar omkring som små runda nallebjörnar i meterhöga snödrivor tillsammans med Fozzie och Shana (1990). När jag kör ett lydnadspass med Rubus (ve och fasa :-0 ). Olivia och hennes valpar år 2001 (lilla snuttegumman så fin hon var). Å Fozzie som valp (1986). Rubus på olika utställningar, bland annat en SKK utställning här i Umeå på Noliaområdet (precis där vi nu för tiden brukar ha vår ringträning). Rubus blev BIM och BIR blev Elisabeths dåvarande vovve Dragongårdens Tracy. Året var 1993.

Ååååå vad jag saknar alla mina älskade gamla vovvar just nu. Det är så roligt att se dom... men samtidigt får man en liten tår i ögonvrån.

Panta är i alla fall helt frisk igen. Hon äter och leker med DD precis som vanligt. Och i går kväll var vi till Tallbacken och tränade med Gunilla o Puma, Ulf o Trubbel, Anna o Diva - och Panta blev helt totalt galen och hysteriskt när hon såg att jag började sätta på mig våtdräkten nere på stranden. Hon hoppar och skuttar och springer fram och tillbaka och skäller och ylar och drar i mig och är helt galen och uppstressad. Förra gången när vi var och tränade när jag inte tog på mig våtdräkten så gick det bra. Då var hon lugn och fin hela tiden. Men nu som sagt... bara hon såg våtdräkten så gick hon upp i varv nåt otroligt. Jag var tvungen att gå och sätta henne i bilen där hon inte kunde se ner till vattnet. Jag fattar inte att hon ska bli så galen. Jag kanske skulle börja sätta på mig våtdräkten här hemma också... och gå på vanliga promenader med den på för att avdramatisera det hela. Hahahaha.... jo det skulle just vara en syn för grannarna. Dom skulle kanske ringa till djurparken och säga att dom sett en fet säl vanka omkring på området


I alla fall så var alla våra vovvar jätteduktiga på träningen. Synd att det inte var någon vattenprovsdomare där och såg oss... då hade vi med all säkerhet blivit uppflyttade allihop :-o


I går fick jag äntligen beskedet från Pantas försäkringsbolag. Å som jag trodde så har vi nått "taket" för denna försäkringsperiod. Det här var ju hennes fjärde operation inom de senaste fem månaderna + att jag var in på jourtid två gånger innan vi kom fram till att hon skulle opereras för pyometra. Så... hela kalaset gick denna gång på cirka 20 000 kronor och från försäkringsbolaget fick jag tillbaka 4 900 kr. Så 15 000:- fick jag ta från egen ficka. Men, men... huvudsaken nu att hon blev bra och att vi får många ytterligare år tillsammans. Då har det ju utan tvekan varit värt vartenda öre.

Så just nu är allt alltså lugnt här hos oss. Båda tjejern är friska och glada - och själv är jag väl ganska ok i foten också. Men riktigt glad får man tydligen aldrig vara. För just nu är det en annan vovve som jag tycker väldigt, väldigt mycket om och som har en stor plats i mitt hjärta som jag går och oroar mig för. Jag skickar tusen och åter tusen kramar !!!! Måtte allt gå bra.




KOMMENTARER

Kerstin:
Vad skönt att Panta är frisk igen! På med våtdräkten på morgon prommisen bara, lite underhållning kan man ju bjuda sina grannar på =)


Anne:
Är glad både för din och Pantas skull! Synd om ekomomin förståss men pengar har ju inget egenvärde. Huvudsaken ni mår bra!
Anne


Kerstin:
Du var händelsevis inte i Stockholmstrakten igår? Det hade nämligen skymtats en säl i city ;)
------------
Svar: Ha ha ha.... nä, det var inte jag :-)


Eva:
Vad skönt att Panta är pigg. Vi visste att hon skulle fixa det.
Vad duktig du är Lena tänk om man hade samma ork och fixa sina videofilmer. Barnen skulle antagligen uppskatta det om X-antal år. ;)


tisdag, 10 juli 2007   

Vattenträningsdag

Idag var det mulet, lite lätt duggregn och cirka 13 grader ute. En perfekt dag för att fara och bada med andra ord :-)))

Eller... nja... det var väl inte riktigt vad jag hade i tankarna för dagen... om jag ska vara ärlig.

Men när Gunilla ringde och sa att hon och Ulf skulle träffas för att träna - så... visst... självklart ska vi träna vatten idag :-)

Vi träffades hos Gunilla i Mosjö. Hon har ju så perfekt med sjön precis nedanför där hon bor. Men båt och allt som hon får låna av en granne. Helt perfekt.
Men jag och Gunilla ballade ur och hoppade aldrig i våtdräkten.. och än mindre i det våta. Men Ulf var coola killen och plaskade glatt i utan att ens höja på ögonbrynen. Brrrrr.....

Hundarna var duktiga. Trubbel är ju i en klass för sig - men även Puma och DD var jätteduktiga. DD förvånade mig genom att slamsa och tramsa på momenten jag trodde hon kunde hyfsat i alla fall - dvs apporteringen och sökapporteringen. Visserligen utförde hon momenten - men det krävdes en hel del dubbelkommandon. Däremot gjorde hon momenten hämta figurant och bogsering av båt mycket bättre än vad jag någonsin hade trott att hon skulle göra?? Ja, ja... dessa fyrbenta härliga varelserna upphör aldrig att förvåna.

Men det gav mersmak. Nu vill jag ut och bada och träna mera. Det är ju så himmelens roligt. Kanske jag till och med hoppar i själv nästa gång. Vi får väl se....

DD apporterar
DD apporterar


DD på momentet sökapportering. Flytvästen hade hamnat bland näckrosorna och DD visste inte riktigt om hon skulle apportera bladen eller vad hon skulle göra...

DD på momentet bogsering av båt
DD på momentet bogsering av båt

DD bogserar båten
DD bogserar båten

DD hämtar figurant
DD hämtar figurant

Puma apporterar
Puma apporterar

Puma med flytvästen efter sökapporteringen
Puma med flytvästen efter sökapporteringen

Trubbel och Ulf
Trubbel har simmat fot med sin förare Ulf och bogserar honom nu till land

Trassla, Trubbel, Panta och DD
Trassla, Trubbel, Panta och DD

Panta, DD och Trubbel
Panta, DD och Trubbel

Lilla söta Trassla
Lilla söta Trassla


KOMMENTARER

Anna:
Det där såg ju inte helt fel ut...Hoppas vi kan träna något tillsammans nästa vecka. Nu ska jag göra det jag gjort väldigt mycket de senaste dagarna - sova! Vi ses!


lördag, 7 juli 2007   

En heldag i Vännäs

Nej, den här gången är det tack och lov inte på veterinärstationen i Vännäs vi har tillbringat dagen. Nej, i helgen är det är Vännäsdagarna med marknad och diverse olika aktiviteter - och idag var det "Hundstunden" med Vännäs brukshudsklubb på programmet.

Jag och DD var med på uppvisningen där hon fick briljera med sina tre paradnummer: hämta posten ur brevlådan, hämta mobilen när den ringde samt leta rätt på mina nycklar som jag tappade i gräset. Hon var så duttig så - min lilla spellevink. Hon ÄLSKAR att få visa upp sig och showa. En riktig liten cirkushund!

I övrigt visade Gunilla och Puma lite hur vattenarbete (på land) går till, Ulf och Trubbel hade en del skojiga moment och så inte att förglömma Wiktorias lilla Trassla som busade och charmade publiken så det stod härliga till :-)

Hundstunden med Vännäs BHK

Gunilla var speaker under momenten och berättade även allmänt om hundar och vad man kan ha dom till och vad man kan göra för att aktivera dom. Det var riktigt skojigt att få vara med - både jag och DD njöt. DD av att få visa upp sig och få showa... och jag som stolt matte få visa upp min underbara lilla tjej. Skrytigt... jo, jag vet. Men jag kan inte låta bli - hon är verkligen bara så helt underbar min lilla DD :-)

Sen gick vi och fikade och tog det lite lugnt - efter att tjejerna fått träffa Fonzie, Perla och Norton och busat av sig med dom en stund. Tack och lov var det mulet och svalt och skönt i dag - så sen kunde man med gott samvete sätta in hundarna i bilen så man slapp ha dom med sig i trängseln där på marknaden.

Panta, DD, Fonzie, Perla och Norton

Panta, DD, Fonzie, Perla och Norton

Lite senare på eftermiddagen var det en musiktävling "Artist 2007" för ungdomar 13-20 år där Pers pojke Tommy skulle vara med (med sitt band Prospects). Det ville jag så klart vara kvar och titta på - så undertiden vi väntade på att det skulle börja strosade vi omkring på marknaden och kikade. Några större fynd gjorde vi väl inte. Men det är ju ändå lite småmysigt att gå på marknad tycker jag (foten min är ganska så ok nu - men nog hade jag kännigar i den sen på kvällen efter allt traskande under dagen).

Det gick bra för Tommy och hans band. Dom vann visserligen inte - men dom fick hedersomnämnade och skulle få spela som förband på stora scenen senare på kvällen. Bra jobbat.


****************************

Panta mår bra vad det verkar. Jag tog bort stygnen i går kväll och såret ser hur fint som helst ut. Hon har visserligen varit trött och loj i veckan och inte ätit med samma aptit som hon brukar. Men det har ju varit fruktansvärt varmt här - så det kan ju bero på det också. Plus att hon ätit penicillin. Vi får väl se hur hon blir nu när jag slutar med medicinen och vädret har blivit lite bättre (=svalare).

Jag har jobbat hela veckan trots att jag egentligen skulle ha gått på semester. Men det har varit skönt på jobbet. Jag har haft tjejerna med mig varje dag och någon dag så grillade vi ute på våran utegård på lunchen och hade det så mysigt. Lugnt och skönt.

Och... det var kanske lika så bra att jag inte kom mig iväg på min semesterresa som bland annat skulle ta oss ner till Jenny i Skåne. Med tanke på hur dom har haft det där nere i veckan. Hujedamej. Visserligen avskyr jag den värme vi har haft här uppe också... men jag tror inte det hade vart så kul att vara nere i den där syndafloden heller.

Syndafloden i Skåne

Eftersom det var så varmt här så gick vi ner till Universitetsdammen på luncerna där DD fick simma och svalka sig lite (inte Panta eftersom hon hade sitt op.sår på magen). Se bara hur duktig hon är. Dammen är alltid FULL med änder - men DD brydde sig inte alls om dom utan simmade bara snällt omkring utan att börja jaga - hon bara kikade nyfiket på dom.

DD i ankdammen universitetet

Själv har jag njutit i massagestolen vi har på jobbet. Den har verkligen varit suverän att ha tillgång till nu när jag haft så ont i kroppen efter att ha sovit på golvet med Panta.

Fåtöljen anpassar massagen efter ditt personliga fysiska tillstånd genom sensorer som känner av spänningar och stela muskler. Man ser på en liten display om man är mycket spänd och stel - och vart.

Första dagarna - på måndag och tisdag - så SKREK maskinen rött!!! Den visade rött för spända stela muskler från nacke ner till fotsulor. Men sen blev det bättre vartefter dagarna gick. Så nog gör den nytta alltid - trots att det bara är en maskin.

Stolen rekommenderas varmt (för den som har en slant över)

Massagestol

Sanyo Wellness är en kraftfull och välutvecklad massagefåtölj som ger en individuellt anpassad helkroppsmassage, från nacke till fotsulor. Massagefåtöljen kartlägger exakt kroppsform och längd samt ger personlig diagnos. Massagen anpassas efter varje individs fysiska tillstånd genom sensorer som känner av spänningar och stela muskler. Detta ger mycket effektfull och djupgående massage. Sanyo Wellness är ?tungviktaren? som ger en massageupplevelse utöver det vanliga.
http://www.designergonomi.se/massagestol.html

http://www.sanyomassage.se/page.asp?id=276
Massagefåtöljerna är de enda i världen som kan känna av stela muskler, ställa en personlig diagnos och anpassa massagen därefter.

SANYO Wellness kartlägger exakt kroppsform och längd samt ger dig en personlig diagnos, varje gång du ligger i fåtöljen. Massagen anpassas från nacke till fotsulor, efter varje persons fysiska tillstånd. Sensorer känner bl.a. av puls och identifierar spänningar och stela muskler. Detta ger mycket effektfull och djupgående massage.



KOMMENTARER

Jenny:
Oj, en sådan stol behöver Jenny...


Anna:
Vad skoj att allt gick bra med uppvisningen. Synd att jag inte kunde vara där och kika. Vi var i ett spöregnigt Piteå...


Marlene:
Tack för en jättetrevlig dag. Vadå skryt hon är ju bara helt fantastiskt duktig lilla DD.
Fonzie,Perla och Norton hälsar


Pirre:
oj! Vilken stol!!
Så kul att läsa att Panta är bättre.. =)


Anne:
Jo, nog har du anledning att vara stolt alltid, med två fina vovvar. DD är ju nåt speciellt och Panta med som kämpat sig igenom alla operationer.
Hälsningar Anne och Björn


söndag, 1 juli 2007   

Fem dar sen operationen

Nu har det gått fem dagar sen Panta opererades för livmoderinflammation. Och... peppar, peppar... men jag tror att hon är på bättringsvägen.

Panta i ram

Har inte vågat skriva nåt tidigare eftersom jag inte vågat tro på att hon skulle bli bättre. Har gått på helspänn här hela veckan och bara väntat på bakslag. Är totalt helt slut själv.

Men nu har hon inte kräkts på fem dagar. Sista gången hon kräktes var på morgonen innan operationen - precis utanför dörren till veterinärstationen. Men sen hon kom hem... ingenting.

Första dagarna ville hon varken dricka eller äta - och det var ju jobbigt förstås - särskilt att hon inte drack något.
Men nu har hon kommit igång med drickandet i alla fall - fast någon matlust har hon fortfarande inte. Men...
i går kväll ville hon ha ett tuggben när DD fick - och idag har hon ätit lite frolic. Så det verkar som det går åt rätt håll.

Operationssåret ser i alla fall jättefint ut denna gång. Läker jättebra vad det verkar. Och hon bryr sig inte ett dugg om det - så någon tratt behöver vi inte använda. Men jag sover ju på golvet med henne ändå för säkerhets skull. Å det är väldigt mysigt så klart... men inte särksilt lyckat för kroppen. Aj, aj, aj så ont jag har överallt.

Panta livmoderoperation

Men det tär på en så otroligt mycket att ha en hund som är sjuk. Känns som att jag håller på att gå under själv. Och nu skulle jag egentligen gå på semester i morgon... men jag har absolut ingen lust med någon semester nu. Tror jag skjuter upp den en vecka så får vi se hur jag känner mig nästa helg istället. Går nog och jobbar som vanligt i morgon. Vi kan ju ändå inte göra särskilt mycket med en konvalesent vovve i huset.

Kram till er alla som har hållit tummarna för oss. Ni är så gulliga allihop!




KOMMENTARER

Anna:
Hoppas, hoppas, hoppas att allt går åt rätt håll nu! Vi håller våra tummar och tassar och skickar en krya-på-dej-kram till Pantan


Margit:
Mina tankar är hos er!Hoppas snart få se er i stugan. Kram till Panta från mormor!!


Kristina o Tova:
Åh, vad skönt att äntligen få höra hur det går för er, och att det går framår om än sakta, vi forsätter hålla tummar o tassar. Krama Panta från oss.


Kerstin:
Skönt att höra att det verkar gå åt rätt håll!! Golv är ju inte det skönaste att ligga på men vad gör man inte=)


Anneli:
Tummorna upp!


Anne:
Vad glad jag blev att äntligen få höra att Panta mår bättre. Nu hoppas jag att ni får återhämta er båda två.


Lena Holmgren:
Vad skönt att Panta är på bättringsvägen.Önskar er allt gott.


Gunilla:
Massor med "krya på dig" kramar till Panta från Gunilla, Elsa o Agnes.


Pirre:
Vilken fin bild.. Fotoramen alltså.
Så skönt att höra att det går åt rätt håll!!


Lena SH:
Vill hon ha tuggben så är hon definitivt på bättringsvägen, hoppas jag i alla fall.
Åker söderut i kväll o ska göra mitt bästa för att ta med mig solen dit så det blir svalare här :-)


tisdag, 26 juni 2007   

Panta opererad

Ja, då är Panta opererad igen.

Veterinären ringde först vid två-tiden precis efter att hon opererat henne och berättade att allt gått bra. Livmodern hade väl inte sett ut som förväntat vid en livmoderinflammation - den var alltså inte så förstorad som den oftast brukar vara - men den hade varit väldigt röd och ful. Så normal var den ju inte.... och borta är den ju nu i alla fall. Hoppas, hoppas, hoppas nu bara att det är den som varit orsaken till att hon mått så dåligt.

I alla fall så sa veterinären att dom ville behålla henne där över natten eftersom dom opererat så sent på eftermiddagen. Jag skulle få komma och hämta henne mellan tre och fyra i morgon eftermiddag... OM hon inte blev väldigt orolig - då skulle dom ringa, sa hon.

Spontant kändes det väl inte speciellt roligt - fast samtidigt lite skönt att veta att hon skulle vara under kontroll av veterinär.

Men, men... Panta själv tyckte inte alls att det var någon bra idé. Så vid halv sex ringde veterinären igen och sa att Panta hade talat om för dom att hon definitivt inte hade för avsikt att spendera natten där i en bur... med tratt på huvet... utan matte.

Så dom tyckte det var bäst att hon fick komma hem trots allt. Så hon fick komma till ro. Lilla stumpan.

Så nu ligger hon här ute på svala balkongen... fortfarande med tratten på som veterinärerna satt på henne. Jag brukar ju inte tycka om att ha tratt på dom... och Panta brukar ju vara så duktig med att låta bli att slicka i såret.
Hon har ju en viss vana vid operationer vid det här laget :-/

Men ok, den får väl sitta på över natten i alla fall så får vi se hur det går.

Bara hon blir frisk nu då. Annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.




KOMMENTARER

Jenny:
Nämen lilla gumman =) Vilken tur att dom lyssnade på henne!


Pirre:
Lilla Panta, klar hon vill hem..=) Och med alla tummar vi krampaktigt håller fortfarande så kan hon ju inte annat än bli frisk..


Kristina:
Ja, vi håller tummarna, coh klart hon ska bli frisk nu, fattas bara annat.


Margit:
Ge Panta-gumman en stor kram från mormor.Med alla som tänker på henne kan det väl inte annat än gå bra


Lena Holmgren:
Skickar krya på hälsningar från Skåne till Panta.


Anne:
Hoppas och tror att det var orsaken och att hon ska bli bra igen! Håller tummarna hårt!


Eva:
Hon blir bra! Det bara måste hon! Jag håller fortfarande tummarna. Hoppas bara att hon, och även du, inte har det för jobbigt...


Fonzie:
Min älskde syster nu vill jag att du blir frisk. Många blöta pussar från mig. Hela min flock håller sina tummar att du nu är på rätt väg.
Vi i Vindeln


måndag, 25 juni 2007   

Operation


I morgon åker jag in med Panta till veterinären för att operera bort livmodern.

Ni får alla hålla era tummar för oss att det går bra - och framförallt att hon blir pigg och frisk sen... så att jag får min gamla goa glada Panta tillbaka.

Tyvärr innebär ju det här att min planerade "utlandsresa" inte kommer att bli av. Dels har ju allt detta gnagt ett rejlät stor hål i kassakistan - men sen reser man ju inte iväg någonstans med en nyopererad hund - och att lämna henne kommer ju inte på fråga.

Men jag offrar mer än gärna alla semesterresor i hela världen... bara jag som sagt får tillbaka min Pantis.




KOMMENTARER

Pirre:
Vi räknade till 12 tummar som vi håller för Panta. Och hoppas att dom hållna tummarna ska hjälpa massor!


margit:
mina tankar är hos er!Du hör väl av dig hur det går!


elisabeth:
Vi tänker på er i morgon(eller det gör vi ju ofta:-) och håller alla tummar vi kan för att det ska bli slut på det jobbiga för Panta nu.


Kerstin:
Har inte så många tummar som Pirre men jag håller de jag har för att Panta blir frisk efter op.


Eva :
Men usch vad trist! Hoppas nu allt går bra för gumman, vi håller också tummarna här i Robertsfors. Kramar från oss!


Jenny:
Och här håller vi 2 tummar, 2 stortår och 16 tassar med långa klor för att det ska gå bra och att det är livmodern som är boven!


Monica:
Stackars lilla Panta. Hoppas hon nu blir bra och kryar på sig. Jag hoppas vi kan ses i sommar då vi förmodligen åker "neråt" igen. Hälsningar från Monica, Wilma (Pantas dotter) och Skrållan.


fredag, 22 juni 2007   

En dag på veterinärstationen i Vännäs


Panta med dropp

Det går inge vidare bra med Panta. Hon blir inte bra. Hon mår inte bra.

Igår var vi i Vännäs på veterinärstationen igen. For hemifrån vid 2 på dagen - och kom hem efter 10 på kvällen.

Orkar inte skriva så mycket mer just nu.

Någon särskilt trevlig midsommarhelg lär vi ju inte få - men så klart att jag önskar er alla andra en fin midsommar!




KOMMENTARER

Jenny:
Men lilla Panta... nu får du piggna till tycker vi i Skåne!!


Kristina o Tova:
Håller med Jenny, det är bara ett måste..


Kerstin:
Vi håller tummarna för att Panta snart är pigg igen.


Pirre:
Lilla Panta.. Vi håller alla tummar vi har för att Panta snart blir frisk och kry.


Lena SH:
Gooa gooa Panta.. Saknar ord men önskar det blir bra snart, nu, igår..
Mina tankar finns hos dig Lena


lördag, 16 juni 2007   

En natt på veterinärstationen i Vännäs

Ja tänk att det alltid ska vara någonting. Så här har vi tillbringat natten:

Panta med dropp på veterinärstationen i Vännäs

Kom hem 04:20 i natt. Så vi är gaaanska så trötta allihop.

Vilken fruktansvärd tur att jag inte ska jobba på Vännäsutställningen idag (så som jag alltid gjort de senaste åren).

Skriver mer sen. Ska försöka sova lite till först.

**************************

Panta blev alltså tvärakut jättedålig i går em/kväll. Hon kräktes och kräktes och det märktes tydligt på henne att hon INTE mådde bra. Hon ville inte ligga ner. Hon ville inte sitta. Hon skulle bara gå ut - och när vi kom ut så var hon lika orolig där. Hon fick inte behålla ens vattnet hon drack. Det kom upp ögonaböj.

Så oron för en begynnande magomvridning kunde inte lämna mitt huvud. Visserligen var hon inte alls uppsvullen över buken som dom blir då. Men det kanske inte har hunnit börja svälla än, tänkte jag. Eller också att hon hittat något vasst ben eller liknande som stuckit hål i magen eller tarmen eller nåt.

Ja, man tänker ju alla möjliga tankarn när man så tydlig ser att ens hund mår fruktansvärt dåligt.

Jag försökte gå och lägga mig och tänkte att hon skulle bli lugn då. Men nej, hon kom inte till ro. Hon stod och flåsade och trampade intill sängen. Så då bestämde jag mig för att ringa jouren på veterinärstationen i Vännäs.

Men jag fick inte tag på dom. Klockan var halv 12 på natten. Jag satt och huttrade i nattkylan ute på gräsmattan här utanför och funderade på hur jag skulle göra. Ringde en sväng till Jenny eftersom jag vet att hon alltid är uppe sent. Skönt att ha någon att prata med.

Men så bestämde jag mig för att fara in till Vännäs trots att jag inte pratat med dom.

Och när jag kom fram dit fick jag komma in med henne på en gång.

Men...

Allt såg bra ut. Vi tog blodprov - och alla blodvärdena var bra. Vi röntgade hela henne ? tre plåtar. Allt såg bara bra ut. Livmodern var normal. Magen var normal ? och inga främmande föremål. Så? det är ?nog? bara en häftig akut magsjuka.

Hon fick kontrastvätska ? den fick hon behålla (kräktes alltså inte upp den). Sen låg hon med dropp ? och var lugn under tiden och inte särskilt orolig. Somnade till och med till slut (och nästan jag också liggandes intill henne på golvet (huttrandes)).

Sen när vi fara hem fick hon lite vatten i bilen ? det hann hon kräkas upp innan vi var hemma.
I morse gnällde hon och ville ut redan 8 igen. Gav henne 1 dl vatten innan vi gick ut. Det kom upp på en gång vi kom ut på gräsmattan. Och precis i slutet på promenade så släppte "proppen" i rumpan också ? och diarrén sprutade.

Suck!

**************************

Nu är klockan halv 7 på kvällen och Panta verkar vara på bättringsvägen. Hon har inte kräkts sedan halv 2-tiden. Hon får små mängder (1/2 dl per gång) vätske-ersättning med jämna mellanrum - vilket hon får behålla nu. Tidigare på dan kom det ju upp direkt igen efter att hon druckit.

Men hon får ha kvar kanylen i benet tills i morgon bitti tyckte dom på veterinärstationen när jag ringde och pratade med dom i em. Då går det snabbare och enklare att sätta henne på dropp igen om hon skulle bli sämre igen.

Men nu känns det ok. Hon är lugn... men törstig (hon skulle nog vilja dricka en hel skål med vatten).

Och jag är ändå glad att jag for in med henne i natt så man fick henne ordentligt undersökt... även om det lär svida i plånboken sen när räkningen kommer.



KOMMENTARER

Anna:
Hoppas nu att det är en magsjuka/influensa, så det stoppar ngn gång. Här har vi också en sjuk hund - fast idag så tyckte hon inte att hon var sjuk längre...Ingen utställning imorrn iaf, men jag åker dit och kikar.
Skickar en kram till Pantan i krya-på-dig-hälsning!


Margit:
Oj,vad mormor blev orolig. Hoppas det ordnar upp sig! Krama om Panta från mig! Åker till stugan på onsdag.


Anne:
Hoppas det går över fort för stackars Panta. Många kramar till dig och Panta.


onsdag, 13 juni 2007   

Ekorrn satt i granen

I helgen var vi i stugan några dagar på en liten lill-semester (fredag till måndag). Tanken var ju att jag bara skulle ta det lugnt och sitta i en stol och lata mig hela dagarna. Men det är inte så lätt. Man blir ju less efter bara en kvart. Typ. För att inte tala om vad DD blir :-)

Visserligen var ju Björn (syrrans yngste) duktig på att hjälpa mig att gå promenader med tjejerna - och busa med dom. Men DD vill ju gärna bli aktiverad 24 timmar om dygnet - nästan i alla fall. Så att se matte sitta och lata sig i en stol är något hon har svårt för. Nej, kom igen matte. Nu hitt vi på nåt.

Så mycket träna har det blivit istället för latandet. Bland annat testade vi vittringsapporteringen som vi inte gjort sen Avestalägret tror jag. Och döm om min förvåning när hon kunde momentet perfekt. Hon nosade runt på pinnarna tills hon kom till den som hade min doft på sig - och plockade upp den och kom till mig med den. ??? hur har hon lärt sig det, tänkte jag. Vi har ju knappt tränat något på det? Kanske det var bara tur att hon lyckades. Bäst att testa igen. Men jodå... hon utförde momentet lika perfekt en andra gång också. Min lilla stjärna.

Rutan gick också jättebra. Hon verkar ha fattat galoppen där också. Får nog öka på svårighetsgraden på det momentet nu.

Men sen hade hon också fullt sjå med att hålla koll på ekorrarna som hade ett bo i granen 5 meter från stugan. Även när vi andra gick in i stugan på kvällarna så låg hon troget där under granen och spanade uppåt stammen för att få en glimt av de läckra små liven. Timme efter timme. Hon gav aldrig upp (och hon ville aldrig komma in). Och om de någongång emellanåt visade sig så blev hon alldelens till sig och gläfste och hoppade och försökte förtvivlat att klättra i upp i trädet efter dom.

En morgon såg jag de tre ekorrungarna leka i talltopparna i skogsdungen bakom stugan - och de var ju bara huuur söta som helst. Mamman (eller pappan?) såg jag i granen lite senare.

Panta däremot blev inte särskilt söt när hon svullnade upp rejält i ansiktet av alla knottbett. Hon är väldigt känslig för insektsbett - särskilt så här i början av säsongen - och särskilt ögonen är ju utsatta. När det var som värst var ögonen så igensvullna att hon knappt kunde öppna dom. Hon låg/satt med ögonen stängda hela tiden eftersom det förmodligen var så svårt för henne att hålla dom öppna. Stackars liten. Men redan på måndagen var hon bättre och idag är svullnaden helt borta igen.


Panta
Panta med sina igensvullna ögon.

Panta
Här är hon något bättre - men fortfarande väldigt svullen

Panta, DD och Björn
Panta, DD och Björn. DD spanandes efter ekorrarna förstås.


Nedan en stilstudie på DD...
denna position innehade hon mest hela helgen.
Konstigt att hon inte fick nackspärr!!!

observera den nytvättade, nyvaxade, blanka, fina 245:an i bakgrunden :-)

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt

DD på ekorrjakt



Blommande brudspirea är nog bland det vackraste jag vet.

Hmmm.. undrar om det kan bero på likheten med härligt snötyngda träd en vacker vinterdag ?


Tusen tack till Anne och Björn som hjälpte mig med tjejerna och gick lååånga promenader med dom på kvällarna.

Å till sist sänder jag en tanke till Pirre och Kenneth som så tragist mist sin Sisqo.



KOMMENTARER

Jenny:
Haha, dum- DD =)


torsdag, 7 juni 2007   

Var å titta på valpar

I kväll har jag och Pär varit till Lena (Kennel Bella Cosa) och tittat på ett gäng underbart söta wheaten-valpar :-)
Hon hade två kullar = totalt 13 valpar! Den ena kullen var 6 veckor gamla och den andra 7 veckor.

Det är ju Pär, som har sin gamla wheatenhane Rasse som är 12 år, som börjat fundera lite i banorna på en ny liten skvalpis. Men tyvärr var alla Lenas valpar redan tingade - eller som tur var, som Pär sa :-)
Så det blir nog ingen av dessa 13 underverk som blir Rasses nya kompis.

Hur som helst... valpar är ju alltid hur söta som helst och de luktar så underbart gott - och man kan sitta och bara titta på dom huuuuur länge som helst med ett leende på läpparna. Så... det kanske var tur för mig också att dom var sålda allihop :-)

Pär och valparna
Pär å valpisarna

Wheatenvalp
Hur kan man (Pär??) motstå nåt så sött ??

Wheatenvalp
Lena med en av sina favoriter

Wheatenvalp
En annan av favvisarna

WheatenvalpR

Wheatenvalpar
Hallå mamma... vad gör du på den där sidan?


*****************************************

Foten känns faktiskt på bättringsvägen. Jag kan gå hyfsat bra nu utan att halta allt för mycket.
Förra veckan hade jag stor hjälp av Elisabeth som var förbi och tog med sig DD på promenader. (Det är förresten ganska fantastiskt med Elisabeths gamla lejontik Bianca, som är 12 år fyllda, som fortfarande hänger med på 1 - 1 1/2 timmes långa promenader utan problem. Hon är så pigg och alert att det är helt otroligt.)

Och idag mitt på dagen var Ola förbi (Ottos husse) och tog med sig DD ut på en promenad. Så gulligt!!

Det är härligt att ha vänner som tänker på en och som gärna ställer upp och hjälper till. Ja, även Benita har ringt och sagt att hon kan komma och gå ut med hundarna åt mig. Men att hon ska behöva åka ända från Tavelsjö för att gå promenad med mina tjejer i stan tycker jag känns lite väl häftigt - sååå illa däran är jag inte (tror jag). Men som sagt - det är skönt att veta att det finns dom som tänker på en. Tusen tack och stora lejonkramar till er allihop.

Nu i morgonbitti far jag upp till stugan. Där ska jag bara lata mig i dagarna fyra - och Björn (syrrans yngste) har med glädje erbjudit sig att hjälpa mig med hundarna. Så... jag hoppas och tror att det kommer att göra susen.

Nästa vecka ska jag vara frisk igen!!!

söndag, 3 juni 2007   

Varmt... å Mortons syndrom

Hujeda mej så varmt det har varit i helgen. Vi har varit till Rönnbäckslägret både i går och idag och badat i flera timmar. Tack och lov har det blåst en hel del - så det har ju gjort så att det varit uthärdligt att vistas utomhus.

I helgen har jag alltså varit glad och tacksam över blåsten. Men på vardagarna - varje morgon när jag cyklar till jobbet - då svär jag över att det alltid ska blåsa så förskräckligt i den här stan. För naturligtvis har jag alltid motvind på morgonen. Pust och stånk och stön. Nästan varje morgon cyklar jag också en omväg till jobbet för att få lite mer motion. Cyklar jag raka vägen tar det bara ungefär 10 minuter - men jag brukar cykla en omväg via Carlshem och sen till Nydalahöjd och så tillbaka till Skogis där jag jobbar - vilket tar cirka 20-25 minuter. Ibland tar jag samma omväg när jag far hem också. Jag vet... liite galen är jag allt. Det måste vara åldern...

Men i går hade jag tänkt fara på leonbergerträffen hos Margareta i Håknäs. Jag hade packat ryggsäcken med fika och godis och var på väg ut till bilen för att fara - då det plötsligt slog mig att:
- skiit, Panta löper ju!! Det hade jag ju totalt förträngt. Ställde ner ryggan på gräsmattan och tog fram almanackan och började räkna vilken dag hon var på.

Dag 15!

Alltså precis höglöp. Skiit igen.

Det var bara att ta upp mobilen och ringa Margareta och meddela att jag inte kunde komma. Så där stod jag med packad rygga och två förväntansfulla tjejer. Vad gör vi nu. Jag kunde ju inte bara gå in igen - då hade ju tjejerna blivit superledsna. Så det var då jag bestämde att vi skulle fara till Hissjön och bada istället. Vilket visade sig bli ett mycket bra beslut. Vi har haft två underbara dagar där ute. Helt folktomt. Vi har fått vara för oss själva hela tiden. Tjejerna har badat och simmat och lekt och busat - och matten deras har suttit och latat sig i en stol med en god bok i handen.

Å i helgen har jag också på internet hittat ett namn på det jag har i foten. Mortons syndrom eller Mortons neurom. Det är ju alltid skönt att få ett namn på det man lider av - men när jag läste om åkomman på en av sidorna jag hittade blev jag mindre glad:

Mortons neurom är en smärtsam nervknuta mellan två mellanfotsben, vanligtvis 3 och 4:e tån. Förändringar i mjukdelarna kan ge en tryckökning som kan leda till smärta. Gång och löpning provocerar smärtorna som kan bli invalidiserande.

Va??? Kommer jag att bli invalid???

Men det här är alltså Mortons syndrom - och det var precis så läkaren jag var hos förklarade att jag hade (men han nämde aldrig något namn på åkomman):

Nedsjunkning av främre fotvalvet beroende på belastningsaxeln av kroppens tyngdfördelning som kan förorsaka förtunning i några av slemsäckarna oftast mellan tredje och fjärde tån och är en neurologisk klämning (s.k. Mortons syndrom). Detta är ett välkänt syndrom som kan orsaka smärtor i främre trampdynan i form av värk med en huggande känsla. Denna åkomma/ dessa besvär är till största delen åldersrelaterade och kan även speciellt drabba dansare.

Åtgärd: I första hand bör man tolka dessa signaler till att man behöver bekväma skor med mjuk sviktande sula och ej gå barfota. Provisorisk avlastning med t.ex pelott är ej tillräcklig. Vid kroniska symptom erfordras antiinflammatoriska medel och operativt ingrepp, men tyvärr kan ej garanti ges för att detta skall lyckas.

Mrtons neurom


Suck!!!

Så det är väl bara att inse att det är mitt Line Danceande som orsakat det hela den här gången. Bara för att jag tyckte det var så läckert att dansa i ett par boots som var så härliga att stompa med. Nu får vi se om jag någonsin kan dansa igen :-(((




KOMMENTARER

Elisabeth:
Läste lite fort först o trodde att även du varit i plurret:-) Hade ju varit modigt i så fall för det lär väl vara kallt i vattnet, här är det bara hundarna än som badat matte gruvar. Men det börjar bli dags snart brrr. Tråkigt att din fot inte blir bättre, låter jätte jobbigt.


lördag, 26 maj 2007   

Bruksprov med mera...

Idag har vi varit på klubben heeela långa dagen och jobbat (som tävlingssekreterare) på UBHKs Vårprov (appell, elit-spår, lägre/högre/elit-sök idag). När jag körde hemifrån i morse så började det precis regna och jag tänkte:
- Å nej, inte i år igen. Kommer alltför tydligt ihåg förra årets Vårprov då det störtregnade hela helgen och vi hade ett kaos inne på sekretariatet där de sjöblöta domarprotokollen kom in och var helt omöjliga att läsa. Det var som sagt ett kaos utan dess like innan vi lyckades reda ut allt.

Men tack och lov så varade dagens regn bara en kort stund. Sen blev vädret bara bättre och bättre under dagen - och mot eftermiddagen var det strålande sol. Fast nästa "Å nej!!!" kom ganska kort efter att jag anlänt till klubben då vi upptäckte att elitspårgänget farit iväg ut till spårskogen... men glömt att ta med sig domarna :-o
Domarna satt där i klubbstugan och började så smått fundera på vart alla tagit vägen. Oooops...
Nåja, det löste ju sig det också... och resten av dagen flöt sedan på helt utan problem. Ja, det gick till och med alldelens utmärkt bra. Vi kunde hålla prisutdelningen redan vid 3 tiden på eftermiddagen - och fick glädjen att dela ut 3 spårcert och 1 sökcert. Skojsigt!

Sen tog jag med mig hundarna, som snällt legat ute i skuggan hela dagen, ner till älven. Tänkte att dom kunde få bada lite som belöning. När jag kommer ner så ser jag inte att en andmamma med småttingar simmar omkring där i älvkanten. Men det ser förstås hundarna.

Det blev ett race utan dess like. Andmamman gjorde sig till och lockade och pockade för att få hundarna att simma efter henne istället för ungarna. Rakt ut i älven for hon... och hundarna efter. Till och med Panta som inte brukar bry sig särskilt mycket om fåglar simmade som en racerbåt efter henne. Allt gick så snabbt att jag bara helt kom av mig. Ropade lite lamt till tjejerna att dom skulle vända om och komma tillbaka (lite rädd för att strömmen skulle ta dom om dom kom för långt ut i älvfåran). Men dom hörde mig såklart inte. Andmamman var ju bara någon meter framför nosen på dom och lockade dom att fortsätta förfölja henne.
Men då tog jag till busvisslingen. Den brukar dom faktiskt alltid lyssna på. Jag använder den aldrig i "onödan" - utan bara om det verkligen behövs. Så dom vet att om jag busvisslar - ja, då är det allvar. Så tack och lov så reagerade dom på den den här gången också - och vände om och kom tillbaka.... och andmamman kunde hämta in sina små som simmat iväg en bit bortåt neråt älven.

Ja, ja... det var ju inte den belöningen jag hade tänkt mig att dom skulle få. Men bada och simma fick dom ju i alla fall :-)
Jag satt kvar där en stund på bryggan i det fina vädret medans hundarna fortsatte att plaska och simma en stund till.

I morgon är det lägre och högre spår samt skyddet, men då behöver jag inte jobba. Vi får väl se om jag far ut och kikar på tävlingarna ändå - fast vi har ju varit en hel del på klubben på sistone - så vi kanske skulle fara ut till Rönnbäckslägret och bada och sola istället om vädret håller i sig tills i morgon.
I går kväll var vi också där hela kvällen då det var lydnadstävling. Gunilla och Puma tävlade och var jätteduktiga (och fick retsamma 159 poäng). Och i onsdags var vi ute på Vännäs brukshundklubb hela kvällen och tränade. Jag och Gunilla tränade bland annat lite vattenträning med Puma och DD - och sen hade ett litet möte och spånande på vad man kunde göra på uppvisningen i juli - innan vi gick ut och tränade lite (tillsammans med Ulf och Trubbel) på olika övningar som vi kommit på. Men som sagt... eventuellt kommer jag ju inte att vara hemma den dagen uppvisningen ska vara. Men det är ju alltid kul att vara med och träna ändå :-)

Fast det är klart.... om det inte blivit någon förbättring i min fot tills i juli så kommer jag nog inte att orka fara någonstans. Än så länge är det ingen förändring. Jag har varit och beställt nya ortopediska sulor (för 2000 spänn). Har ett par sedan förut - men tänkte att jag kanske behöver nya fräscha. Goa Marlene har varit hit med ett par sulor med insmält keramikpulver (tusen tack Marlene). Keramiken sägs reflektera kroppsvärme i form av infraröd strålning.

"Infrarött ljus har dokumenterad smärtlindrande effekt, värmen lindrar inflammation, minskar spänningar i musklerna och ökar blodcirkulationen. Spända muskler slappnar av och läkningsprocesser i muskler och leder kan påskyndas."


Jag ska ge det en vecka till. Men märker jag ingen förändring så blir jag nog tvungen att ringa Rödå Hundhotell och fråga om dom har plats för mina tjejer en vecka eller två. För jag kan ju bara inte ha det så här längre. Hela sommaren blir ju förstörd :-(




KOMMENTARER

Jenny:
Skönt att se att även norrlandslejonen är galna ibland!


lördag, 19 maj 2007   

Ett steg fram... och två steg bak...

I början på veckan tyckte jag foten kändes mycket bättre - så jag trodde att den var på väg att läka. Det var sååå skönt.

Men men... sen blev det sämre igen - och jag är nu tillbaka på ruta 1. Eller ruta 0 till och med.
Det är fruktansvärt jobbigt och frustrerande. Just nu är en rullstol högst upp på min önskelista.
Och det är som sagt sååååå frustrerande att vara ute och gå när det går så förtvivlat långsamt att hanka sig fram.... samtidigt som det gör ont hela hela tiden :-(
Det är ändå tur att jag ka ha hundarna lösa så dom kan springa som dom vill och kan rasta sig lite själva.

Dessutom har jag cyklat en hel del med DD i veckan. Cykla är det som funkar bäst för mig just nu. Även att köra bil är vansinnigt jobbigt då det gör ont varje gång jag ska växla och tycka ner kopplingspedalen.

Sen blir det förstås mycket inomhus-träning för att få DD att hålla sig lugn.
Men hon tycker allt är så vansinnigt roligt och lär sig allt på ett litet kick - så det är så svårt att hela tiden hitta på nya utmaningar åt henne.

Det var tänkt att vi skulle vara med på en uppvisning i juli - men nu kanske det inte blir så eftersom jag kanske kommer att fara utomlands just då :-)

Men för säkerhets skull så tränar vi lite skojsiga saker som vi hade kunnat ha med på uppvisningen. Bland annat tänkte jag att hon kunde få släcka och tända en lampa som jag hängt upp på en planka. Det tog två kvällar så hade hon lärt sig det. Sen tänkte jag att vi kunde visa när hon hämtar posten ur en brevlåda. Att hämta posten från brevinkastet kunde hon ju sen förut. Så att lära henne hämta upp den ur en brevlåda gick på nolltid - det fixade hon samma kväll som jag varit och köpt brevlådan.

Hmmm... så vad ska vi hitta på nu? Någon som har några bra tips på skojiga uppvisningskonster?

Idag är det dessutom grått och mulet och spöregn. Så det är liksom inte läge att fara ut på någon cykeltur. Så det får bli inomhusträning istället. Hmmm.... kanske man skulle lära henne att hämta telefonen när den ringer? Hmmm... ja varför inte?

DD släcker/tänder lampan
putt....

DD släcker/tänder lampan
å tänt var det här

DD släcker/tänder lampan

DD släcker/tänder lampan
putt igen....

DD släcker/tänder lampan
...så bidde det släckt. Var jag duktigt nu matte?


DD hämtar posten
DD hämtar posten

DD hämtar posten

DD hämtar posten

DD hämtar posten

DD hämtar posten



KOMMENTARER

Anne:
Kul med DD´s alla trick. Mindre roligt med din fot! Får du nån hjälp med den? Behandling?
/Anne


Annelie:
Stackars dig. Min fot gör inte så ont längre, men jag har haft väldans problem själv.
Nytt trick som Eolia lärt sig. Att hoppa upp och dra i klocksnöret på hål nummer 16 på golfbanan. Man drar i snöret när man passerar för att meddela de som går bakom. Det sitter en bit upp så hon måste ta sats för att nå det.Men det är superkul tycker hon.


Elisabeth:
Ja jag är inte förvånad, så snabblärd som hon är, jätteduktig. Stackars dig med foten det låter inte alls nåt skoj det där. Vi kommer upp o hälsar på i början på Juni hoppas vi kan ses nåt då:-)


Elisabeth A:
Tråkigt med din fot, hoppas det blir bättre snart. Men vilka fina westerntjejer jag såg på din första sida. Jättefint foto.


tisdag, 15 maj 2007   

Wet Leos

Börjar längta ner i det våta...

... och det kan man ju syssla med trots eländig fot :-)

(fast, peppar peppar, det känns liite bättre idag).





Here's the TV program with my Leo Ozzie on. He's the one jumping out of the boat, swimming to me and that's my youngest daughter calling him.
Famous at last!!
Bev & Ozzie, UK

söndag, 13 maj 2007   

Så less... och ledsen...

Suck så less jag är. Måste få beklaga mig lite.
Min stackars inflammerade fot blir inte bättre - snarare tvärtom.
I morse var det riktigt plågsamt att gå morgonpromenaden. Det gör så fruktansvärt ont.

Tror jag far till doktorn i morgon och ber dom amputera bort eländet. Måste ju vara bättre att vara utan fot än att gå omkring och ha så här ont :-(

Jag har ätit inflammationshämmande, smärtstillande medicin i 10 dagar och jag smörjer in foten med inflammationshämmande, smärtstillande salva. Jag går omkring i vinterskor med mina specialsulor i. Men det hjälper inte ett dugg. Promenaderna kan jag ju inte skippa. Hundarna MÅSTE ju bara få komma ut. Antagligen är det väl där "skon klämmer" (ha ha ha va roligt jag var nu då).
Borde väl egentligen vara i absolut stillhet - men det går ju inte. Hundarna är ju alltid högsta prioritet. För deras skull är det bara att bita ihop.

Men det är klart... om jag går omkring så här blir väl skadan kronisk till slut - och då kanske jag inte kan ha några hundar över huvud taget. Så... nej jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vad kan jag göra? Sätta hundarna på pensionat? Börjar bli desperat. Försöker cykla en del med DD och inte gå de allra längsta promenaderna med dom. Panta vill jag inte cykla med pga hennes artros i tårna. Så promenera måste vi ju. Fyra gånger per dag minst. Men nu tänkte jag testa att bara gå riktigt korta promenader - men att gå fler gånger per dag istället. Det kanske vore bättre?

Men idag är det i alla fall fint väder. Så då tänkte jag att vi skulle fara till Nydala - och ta med lite fika och Hundsport och så kan jag sitta där i solen några timmar medans hundarna får leka och bada själva.

Attans elände. Men tur i oturen ändå att Line Dancen är slut för terminen. Annars hade jag gråtit blod om jag hade varit tvungen att avstå från den. Men jag hade ju gärna velat sätta igång med viltspårningen nu när det börjat torka upp ute i skogen - men det är ju bara att glömma.

Skit skit skit :-(



KOMMENTARER

Jenny:
Ööö. du vet ju precis vad du ska göra - VILA! Hundarna dör inte heller av en kort tids vila med VÄLDIGT korta kissrundor! Var nu inte stupid =)


Anna :
Hur går det? Har du varit iväg till farbror doktorn ännu? Vi vill ju att du ska bli bra snart!


onsdag, 9 maj 2007   

Hund för alla

I går kväll var jag på en information/utbildningskväll för projektet "Hund för alla".

Otroligt intressant och fascinerande att se vad hundar kan göra för oss människor. Vilka otroliga känslor som de kan locka fram i oss. Det vore kul att jobba vidare med det här - det skulle nog ge otroligt mycket. Men jag är nog inte rätt person att dra igång något (det finns ännu ingen som kör dessa kurser i Umeå) - men skulle det bli så att det kommer igång så skulle jag gärna ställa upp och hjälpa till.

Hund för alla är ett samarbete mellan Studiefrämjandet och brukshundklubben som erbjuder studiecirklar där handikappade får möjlighet att vistas ute i naturen och umgås med hundar på ett enkelt och tryggt sätt.

Tillsammans med ledare, personliga assistenter, hundägare och hundar anpassas cirklarna efter deltagarnas lust, kunskap och förmåga att röra sig i naturen.

De senaste årens forskning visar entydigt på att alla människor mår bra av att umgås med djur. Djuren sägs fungera som naturliga terapeuter, eftersom de inte värderar - de lyssnar, stödjer, visar empati och de avläser människans kroppsspråk och andra signaler.

Djur ger också människor något att samlas och prata om. Det blir allt vanligare med djur på äldreboenden, skolor och i rehabilitering av patienter med olika stressrelaterade sjukdomar.

Hund för alla - verksamhet med hund för människor med funktionsnedsättningar är utarbetad av Studiefrämjandet i Norra Skaraborg. I Skövde där Hund för alla pågått under en tid är responsen från deltagare, anhöriga och omsorgen mycket positiv.


Hund för alla

måndag, 7 maj 2007   

Lydnadstävling

Nej, nej, nej... inbilla er ingenting.

Jag har INTE varit ute och tävlat. Skulle inte komma på fråga. Finns liksom ingen som helst anledning att utsätta sig för något dylikt. Jag kan då inte komma på en endaste anledning till att göra det.
Och sen jag kom till den insikten - att inte ens fundera i tävlingsbanorna alltså - så har det blivit såååå mycket roligare att träna.

Nu tränar vi endast och enbart för att det är så vansinnigt roligt att träna hund - inget som helst krav på precision eller prestige - vilket gör allt så mycket mera avslappnat och trevligt.

Men jag tycker det är roligt att titta på andra som utsätter sig för detta
:-)

Så i går var jag på klubben hela dagen och tittade på lydnadstävlingarna - och höll Gunilla och Puma sällskap.
De gjorde sin debut i lydnadsklass II - och det med bravur. De var jätteduktiga!

fredag, 4 maj 2007   

Sista dansen

Igår kväll var det avslutning på LineDancen för den här terminen :-(
Alla kurs-grupper samlades och så bara dansade och dansade vi... efter bästa förmåga.
Skitakul!
Dock hade jag tidigare under dagen kännt att jag börjat få ont i en fot. Av någon anledning har jag en förmåga att dra på mig inflammationer i fötterna (fast nu var det några år sedan sist jag hade det). Men jag ignorerade det.
Det behövs nog lite mer än ont i en fot för att få mig att avstå från att gå och dansa. Typ amputation eller dylikt.

Så jag for alltså och dansade ändå. Och visst... det gjorde stundvis väääldans ont... men jag bet ihop. Bara den här dansen, tänkte jag. Sen kan jag sätta mig och vila. Men så kom nästa dans... å den här kan jag ju - den måste jag bara vara med och dansa. Osv...
Men efter 2 1/2 timme gick det inte längre. Då var jag bara tvungen att ge upp. Så då for jag hem och lunkade ut med tjejerna.

Så, så här med facit i hand var det nog väldans dumt att fara dit igår. Skulle nog stannat hemma och kurerat fossingen med nån smärtstillande antiinflammatorisk salva istället. För idag har jag ont! Suck!

Sitter just nu på kurs (i Vista) och funderar på om jag ska promenera med tjejerna till Pär och Rasse i kväll där vi ska ha grillfest. Hmmm... det är ju inte så långt iofs. Och tjejerna behöver sin promenad - även om de får leka och busa med Rasse sen på kvällen. Jag har ju i och för sig gott om tid... så jag behöver ju inte jogga utan kan linka dit (och hem) i lugn och ro. Har ju i och för sig kryckor hemma sen tidigare fot-inflammationer - men så illa känns det inte som det är (ännu). Jo, det får nog bli en promenad dit ändå. Det fixar sig nog.




KOMMENTARER

Jenny:
Men hörredudu! Ta det nu lugnt, tänk på att du är gammal också!
------------
Svar: Vafalls???? Gammal?? Jag??


tisdag, 1 maj 2007   

Lydnadsläger i Avesta

I helgen har var jag på lydnadslägret i Avesta som Leonbergerklubben anordnade. Vi var 16 lejonägare med skiftande erfarenheter - alltifrån nybörjare till dom som tränade för lydnadsklass III och Elit.

Jag och Gunilla (med Puma) hade fått låna Lena Svenssons lägenhet över helgen. Lena själv svek oss och for till Irland (otur för dig Lena - för lägret var helt underbart roligt) - men det var ju jätteskönt för mig och Gunilla (och Panta, DD och Puma) att ha en hel egen lägenhet bara ett par minuters bilväg ifrån klubben. Så tusen, tusen tack och massor av lejonkramar till Lena för att vi fick bo där.

Men kursen var alltså helt otroligt bra. Vi var igång från klockan 8 på morgonen till klockan halv 10 - 10 på kvällen. Vi åt frukost, lunch och middag tillsammans allihop på klubben (även instruktörerna) vilket gjorde att det blev riktig lägerkänsla och jag tror att sammanhållningen i gruppen blev extra bra pga det.
Therese och Marie som var arrangörer har verkligen gjort ett suveränt jobb. Har sällan eller aldrig varit på en sån välarrangerad och rolig kurs. Så till er som inte var där.... ni har verkligen missat något.

Instruktörerna var också mycket duktiga och otroligt engagerade (trots att dom var fra Norge :-) )

Kari Jonassen är en instruktör som baserar sitt undervisande utifrån sin akademiska bakgrund och lång praktisk erfarenhet, inte på något "eget tyckande". Kari är utbildad husdjursagronom samt naturbrukslärare. Hon har jobbat som bruks/lydnads instruktör i 20 år. De sista 10 åren har Kari tränat svenska tävlingsförare från nybörjare upp till förare som tävlat i Nordiska Mästerskapen. Hon anser det viktigt att förmedla kunskap både teoretiskt och praktiskt under sina kurser. Hon jobbar mycket relationsinriktat på sina träningar, samt med motivationshöjande övningar för att hunden ska tycka att träningen är rolig.

Vår andra instruktör hette Ella. Hon är utbildad lantmästare och pluggar i dagsläget pedagogik. Ella är Karis högra hand. Ella är en duktig tävlingsförare, som även hon står för det ovan nämnda.

Ja, jag vet inte mer vad jag ska säga annat än - vilken helg!!!

Å det var superroligt att få träffa sååå många otroligt duktiga lejon med sina duktiga förare. Jag är väldigt imponerad. Så lycka till på lydnadsplanerna runt om i landet i sommar tjejer - jag är övertygad om att många av er kommer att göra superresultat - speciellt nu efter all den nya kunskap vi fått i helgen.

Kram på er allihop (en liten särskild kram till Gunilla och Puma för trevligt sällskap). Jag hoppas vi kan ses igen på ett liknande läger fler gånger.

Bilder från lägret »

alla
(klicka på bilden för en större version)

fredag, 27 april 2007   

Titta på Upsis valpar

Idag var jag till Cevitas Kennel i Skutskär (utanför Gävle) och tittade på Upsi och Liljas valpar.

Jag var på väg till lydnadslägret i Avesta och passade då på att kika på underverken som hunnit bli 7 1/2 veckor gamla.

Det ska bli riktigt spännande att följa dessa puppisar i framtiden. Tack Liza och Maud för att jag fick komma förbi och kika på dom.


Upsi-Lilja valp 8 veckor
Den här lilla killen blev jag förälskad i vid första ögonkastet.
Himla tur att han redan var såld.... annars hade jag kanske kommit hem med en hane i bagaget :-)


Upsi-Lilja valp 8 veckor

Upsi-Lilja valp 8 veckor

Upsi-Lilja valp 8 veckor



KOMMENTARER

Liza :
Tack själv för att du kom förbi! Kramar


lördag, 21 april 2007   

Aktiveringspromenad

Idag har vi varit på aktiveringspromenad vid Nydala tillsammans med Björkstadens hundklubb. Det var riktigt trevlig och framförallt skojigt för hundarna som nu ligger och snarkar nöjt här vid mina fötter. Jo, till och med DD är nöjd.

Det var soligt och fint men vääääldigt blåsigt och ganska kallt. Men det var ju bara bra för hundarna i och för sig. Vi började med lite kontaktövningar och slalom på parkeringen innan vi gick iväg. Sen stannade vi till lite nu och då efter vägen och gjorde olika enkla aktiveringsövningar.

På en station skulle vi lära dom buga eller krypa, en annan var det balansövning upp på ett bord, sen vallade vi upp en sökruta där vi gjorde uppletande och så träna vi dom på att gå runt ett träd.

Promenaden avslutades med fika vid Kärleksviken där alla hundarna fick varsin toarulle med en korvbit i. Jag hade naturligtvis missat att vi skulle ha fika med oss - men vänliga själar finns det alltid gott om i hundgäng, så jag fick mig både en kopp kaffe och en macka ändå.

Innan vi packade in oss i bilen igen fick tjejerna ta ett välbehövligt bad i sjön... så långt dom nu kunde komma ut pga isen.
Boots
... och i kväll ska matte på dans. Yeehaa...




Kontaktövningar och slalom på parkeringen


Uppletande


Det var inte läge för någon promenad på isen idag


Balansövningar på bord


Toarullen är vittjad


Obligatoriska fikapausen


Avslutar med ett renande bad (det var geggigare än geggigast längs vägen)


KOMMENTARER

Anne:
Jätte skönt att såret läkt och svulladen gett med sig! Hoppas det sista stygnen gick bra att ta bort.


fredag, 20 april 2007   

10 dagar

Ja då har 10 dagar gått sen operationen. Stygnen på ryggen och på "skinkan" har jag tagit bort idag. Det var ju inga problem.

Men stygnen på magen får sitta kvar över helgen för säkerhets skull. Jag tror nog att det sitter ihop även där - men det är bättre att dom får sitta några dagar extra tyckte Therese. Jag forstätter även med penicillinen några dagar till tror jag.

Svullnaden i benet blev bättre och bättre för varje dag - och idag på morgonen var den helt borta och benet såg ut precis som vanligt.

Men det var några oroliga dagar då vätskan förflyttade sig från benet och till buken istället. Jag satt ju med henne, så fort jag fick tillfälle, med benet högt och masserade så att vätskan skulle rinna tillbaka... och det gjorde den alltså - men hamnade alltså i buken istället. Orolig var jag tvungen att ringa Therese igen. Men när hon inte lät särskilt orolig så kände jag mig också lugnare - och vi beslöt att avvakta.

Och idag är även skvalpet i magen mindre. Hon "brummar" inte heller lika mycket när hon lägger sig ner... så det är nog på väg att absorberas upp. Och i natt behövde hon inte gå ut och kissa någonting - utan kunde sova ända till klockan 5 på morgonen.
Puh...

Fy vad det är psykiskt påfrestande att ha sjuka hundar. Överväger att gå över till såna här istället:

Leonbergermjukisdjur


KOMMENTARER

Jenny:
Hu vad skönt att höra att det äntligen är på rätt väg!!


tisdag, 17 april 2007   

Pantas svullna ben

I morse var jag alltså till Therese med Panta igen. Har varit där så ofta nu på sistone att jag är tror att min bil skulle hitta dit av sig själv numer.
Denna gång var det alltså för att hennes vänstra ben svullnat upp rejält. Det "friska" benet är ca 17 cm i omkrets om jag mäter just ovanför hasleden - det svullna är 25 cm.

Och Therese bekräftade min tanke om att det blivit så här på grund av att hon inte fick något drän i operationssnittet den här gången. Jag har väl lyckats massera ut vätska ur hålen hon lämnade i såret dom första dagarna... men nu när såret börjat läka ihop så har vätskan inte kommit ut längre - och därför har den helt enkelt runnit neråt... ner i benet istället.

Therese tyckte dock att vi skulle försöka med massagemetoden till att börja med. Dvs att försöka få henne att ligga på rygg så mycket som möjligt med benet i vädret samt att massera så att vätskan rinner tillbaka igen... och då förhoppningsvis absorberas upp av kroppen. Hon fick också en rejäl spruta med cortison. Blir det inte bättre på ett par dagar så måste vi tillbaka igen för att på något sätt försöka snitta upp benet någonstans så att vätskan kan komma ut. Men må det aldrig behöva gå dithän. Jag ska kämpa som en galning med henne för att massagen ska ge resultat så vi slipper göra några ingrepp.

Så under hela eftermiddagen har jag nu masserat hennes ben minst en gång i timmen... och just efter varje massage så blir det helt klart resultat - benet blir smalare. Men.... efter en stund så har vätskan runnit ner igen och det är lika svullet som tidigare.

Men nu på kvällen har jag suttit med henne på madrassen framför teven i flera timmar med hennes ben i högt läge och masserat och masserat. Snälla Elisabeth (Biancas matte) tog med sig DD ut på en långpromenad så att jag inte behövde bekymra mig om att hon var "oaktiverad". Och, peppar peppar, jag fick bort väldigt mycket vätska... som också stannat borta betydligt längre stund nu än vad det gjort tidigare under dagen.

Så nu ska jag inte sitta här och sitta längre.... utan nu ska vi tillbaka till madrassen och fortsätta massera. Hela natten om det så skulle behövas.

Måtte det ge resultat!!!!



KOMMENTARER

Jenny:
Både du och Panta är sååå duktiga!


Marlene:
Panta har världens bästa matte som gör allt som står i hennes makt....
Vi andra står bredvid och håller våra tummar att massagen ger resultat. Stoor kram till er från oss i Vindeln


Eva:
Vilken tur Panta har som har dig. Hoppas att det går åt rätt håll och att Panta snart är frisk igen. Håller tummarna!


Anne:
Vad ni är duktiga och kämpar på så bra! Jag fortsätter att hålla tummarna.


mamma:
Hoppas det går bra.Själv är jag orolig för all vätka som kommer ur mitt operationssår på vristen, men som sagt var det skall nog ut.


måndag, 16 april 2007   

Komplikationer

Naturligtvis har det tillstött komplikationer för Panta även med denna operation.

Jag var väl naiv som ens för en sekund kunde tro något annat. Att det skulle läka ihop som det skulle och allt skulle vara frid och fröjd. Nänä....

Visserligen ser väl såret ganska ok ut. Än har det inte börjat glipa någonstans.. och det (peppar, peppar) ser ut som att det håller på att läka ihop. Och jag har känt mig så glad och lättad.
Men säg den glädje som vara (åtminstone när det gäller mig).

I eftermiddags upptäckte jag att höger bakben (bakbenet på samma sida som är opererad) är alldelens förskräckligt svullet. Nästan dubbelt så stort som normal är det (ja, nästan i alla fall). Tog tempen på henne - men den var normal (38,5) - innan jag ringde till Therese (veterinären).

Fick förklarat för mig att det nog var blod/vätska som runnit ner i benet. Antagligen beroende på att hon inte har haft något drän som kunna leda ut den vätskan (= mina tankar). Jag har ju försökt massera såret flera gånger om dagen för att få ut vätskan enligt dom instruktioner jag fick - men tydligen har det inte varit tillräckligt :-(

Jag ska fara in med henne till Therese i morgon bitti. Vad dom gör åt saken vet jag inte. Men tills dess skulle jag försöka massera benet uppåt... alltså att försöka massera "upp" vätskan/blodet uppåt ur benet. Sen också gärna promenera med henne så att det blev cirkulation i benet.

Just nu tycket jag väl inte att det blivit sämre... men inte bättre heller. Suck!

Lilla stackars stumpan. Tycker så synd om henne. Fast jag tror ju inte hon har ont - men det är ju säkert obehagligt för henne i alla fall att ha ett sånt där elefantben.

Nu längtar jag bara tills att natten ska vara över så att vi får fara till Therese och få vår dom.


KOMMENTARER

Eva:
NEJ! vad tråkigt. Stackarn! Hoppas allt blir bra till slut. Lycka till i morgon, vi håller tummarna.


Jenny:
Håller tummarna för Pantis imorgon!


Elisabeth:
Stackars Panta gumman. Hoppas hon mår bättre snart.VI håller tassar o tummar för er. Pussa henne från oss, eller båda såklart.


Anne:
Tråkigt att höra! jag håller tummarna att det går över fort!


Anna:
Nej, stackars Pantan...:-(. Går det att linda, så det inte blir så svullet? Tänkte att så gör man ibland när människor får svullna ben.


tisdag, 10 april 2007   

Dax för operation igen

Idag var det då dax för operation av Panta igen. Hon hade ju juvertumörer även på vänstra sidan (det var högra sidan hon opererade i februari).

Den här gången vågade Therese inte sätta in något drän på henne eftersom operationssåret inte läkte efter förra operationen - på grund av att hon reagerade på dränet?? Kanske?? Vi vet inte säkert - men hon vågade i vilket fall alltså inte sätt in något denna gång.

Så nu har hon lämnat öppningar i vardera änden av såret - och så ska jag massera och se till att hålla dessa hål öppna så att vätskan kan rinna ut.

Tog även bort ett par andra "knölar" som jag hittat på henne. En på ryggen (som bara var en talgkörtel) och en bak på "skinkan" (som var en svulst av något slag - den är inskickad för analys).

Just nu ligger hon utslagen och sussar på madrasserna i vardagsrummet som har åkt fram igen. Jag (och Panta också för den delen) avskyr ju tratten - så för att slippa ha den på henne är jag hos henne hela, hela tiden istället (för att hålla koll så att hon inte slickar på såret).
Jag tror jag har sagt det någon gång förut:
- himla tur att jag har det jobb jag har så att jag kan sitta hemma och jobba.

Håll nu alla tummar och tår för oss så att det går bra och såret läker ordentligt den här gången.

Panta opererad
Min stackar lilla sargade flicka :-(

Panta opererad


KOMMENTARER

Jenny:
Vi håller tummar och tassar och tår och kanelbullar och glassar och godispåsar och...


Margit:
Hoppas det går bra! Jag håller tummarna!


Annelie:
Vi håller också allt vi bara kan!!!!


Lena H:
Jag håller Alla tummar, samt mina kramdjur, att allt går bra!


Anne:
Jag håller tummar och allt jag har. Väntar på att få höra hur det går!


lördag, 7 april 2007   

Middle aged woman



I?m a middle aged woman, and I?m really in my prime
I?m a middle aged broad, and I?m looking mighty fine
mature and sexy, healthy and fit
nice and ripe, and I can?t remember shit

I?m irritable and crabby, and my mood is on the swing
my cycles are irregular, and my underwear clings
my thermostat has really gone awry
I?m sweating like a pig, while my cha cha is totally dry

I?m working on a hot flash, baby this evening
I?ll get a hot flash later tonight
I got a hot flash, baby this evening
got some perspiration, got to find a towel tonight

I?m perimenopausal, and I can?t remember squat
there?s a ringing in my ears, and I tend to fart a lot
a 5 o?clock shadow wasn?t in my plans
and everytime I sneeze, I fricking pee my pants

I can?t sleep through the night, my libido?s out of whack
I?ve got bifocal contacts, and I?m sweating more than shaq
I?m feeling really anxious, maybe I could score some crack
or drink some black cohosh tea

I?m a middle aged woman, I suddenly don?t remember who you are
I must be a musician, ?cause I?m playing a guitar
yes, I?m middle aged, here on this stage
I?m middle aged, completely crazed
I?m a middle aged?.
(don?t mess with my social security!)
Middle aged woman!

Klicka här för att lyssna »




KOMMENTARER

Lena o Beethoven:
Vet exakt hur det är! Tanten är ju bara för häftig. Skrattade hela natten....


Pirre:
haha.. vilken låt.. =) den var bra!


Jenny:
öööö,vi som tillhör den yngre skaran kan tyvärr inte relatera till texten.


Darda Gregurev:
Meddelande


Darda Gregurev:
So now I know what you mean by "Meddelande". I just wanted to say I love your song. It shall be my friends and my anthem! Now - how can I send them info re your site?
Thank you gimrls from somewhere in Scandinavia? I guess. (I am from South Australia.)


fredag, 6 april 2007   

Glad Påsk!!



KOMMENTARER

Annelie och Eolia:
Glad Påsk i efterskott!!!!


torsdag, 5 april 2007   

En ulv i fårakläder

... eller kanske kände sig Rasse som ett lejon i fårakläder när han fick följa med på lejonträningen i går kväll.

Rasse
Vad i hela friden? Lejon vart jag än ser. Hur har jag hamnat här??

Fast han tyckte nog det var ganska kul ändå. En del av tjejerna var ju riktiga läckerbitar ju. Fast han var nog trött när han fick komma hem till husse senare på kvällen. Somnade nog ganska ovaggad skulle jag tro.
Han hade varit hos oss sedan tisdagskvällen - och igår var det liksom full rulle nästan hela dagen.
På eftermiddagen var Norton - Per och Marlenes 11 veckors gamla lejonbäbis - på besök.
Norton var imponerad av Rasse som var av perfekt storlek tyckte han. Panta och DD hade tålamod till 1000 med honom... så länge vi var ute. När vi sen gick in tog DDs tålamod slut. Ni kunde väl ha lämnat den där lilla saken där ute, tyckte hon surt.

Hon är ju van att vara lilltjejen som alltid får ALL uppmärksamhet. Hon har ju varit minstingen i gänget i 3 år nu. Å så kommer det då plötsligt en sån där liten otäcking som får uppmärksamhet. Hrmfff....

Snacka om avundsjuk. När jag satt och gosade med Norton kom och hon trängde sig emellan och ryckte på överläppen åt honom. När han då gick till Marlene gick DD dit och trängde sig emellan istället. Det här här MIN lektant, sa hon åt Norton. Jaja, hon hade det inte lätt min lilla 3-åriga bäbis.

Panta tog skydd upp i soffan hon.. och Rasse han bara sprang undan.
Kan inte vara lätt att vara liten valp när ingen vill veta av en :-)

På kvällen for vi sen alltså på lejonträningen. Här kommer några bilder som bevis på att vi faktiskt också tränar ibland på träningen. Vi sitter inte bara och snackar skit....

Fotograf är Anna och Enzos husse Tomas (med Annas kamera).

Tusen tack Anna för bilderna!

Fot!
Fot!
Blääää vad avslöjande. Vart har jag handen? Och upp med hakan och blicken riktad rakt fram!!!
Hrmmmmffff....


Rutan
Rutan: framåt... staaanna!

Hopp
Hopp!

Hopp
Sitt!

Hopp
Hopp!

Platsliggning
Förberedelse inför platsliggning
Anna & Diva, jag & DD, Eva & Kajo, Camilla & Enzo, Göran & Alice


Platsliggning
Ohh vilka uppmärksamma duktiga hundar

Anna o Diva
Anna och duktiga Diva

Eva o Kajo
Eva och Kajo tränar apportering

Camilla o Enzo
Camilla försöker övertala Enzo att springa genom tunneln

Aktivering
Avslutar med lite aktiveringskub



KOMMENTARER

Anna:
Jag förstår DD till fullo...Stackars tjejen som inte fick vara minst.
Håller med dej, vi ser ju rätt aktiva ut på bilderna!


Husse:
Äntligen en softis!
Nu börjar det likna något här i lejondjungeln.


lördag, 31 mars 2007   

Let's Dance

Idag har jag slagit klackarna i taket och dansat så att fötterna blöder (nästan). Bootstompers hade Nostalgidans - "en 3 timmars kurs med gamla danser som många har glömt bort".

Det vill säga dom som har dansat några år har alltså lärt sig dessa danser tidigare - men för oss nybörjare var det fyra helt nya danser som skulle läras in på en och samma gång. Pust säger jag bara.

Släng dig i väggen Martin Lidberg :-)

Vi började med att värma upp med Honky Tonk Stomp, Cowboy Boogie, Grundy Gallop och Tush Push. Gamla hederliga danser som alla kan. Sen började vi på allvar. Fyra danser skulle vi alltså gå igenom på tre timmar.

29 Nights, Alive & Kickin, Jukebox samt Honky Tonk Twist.

Inlärningstempot var högt. Många hade som sagt lärt sig danserna tidigare och behövde bara en genomgång för att få kläm på koreografin. Men för oss som aldrig dansat dom tidigare gällde det verkligen att hålla tungan rätt i mun och koncentrationen på topp. Just när man kände att man började få kläm på första dansen... ja, då var det dax att börja på nästa... och när den satt så pass att man lyckades dansa igenom den utan att göra några större misstag (variationer :-)... så blev det dax för den tredje... å så den fjärde i samma takt. Puh!
Efter 2 1/2 timmes dansande skulle vi avsluta med att dansa igenom alla fyra danser i följd. Utan genomgång!!
Men då var det totalt kaos, error och flipperspel i min hjärna. Tror säkert att det rykte om den om någon tittat efter ordentligt. Så då gav jag upp och tog fram kameran istället.

Men oj vilken rolig dag det har varit. Skitrolig till och med.

Jag gillade Alive & Kickin och Honky Tonk Twist speciellt mycket. Alive & Kickin var en lite svårare 56 counts dans (oftast är dom på 32 count) som dansades till Shanaia Twains "That Don't Impress Me Much". Honky Tonk Twist var, precis som namnet antyder, en fartig twist-dans som bara var såååå rolig att dansa.

Nu har vi uppehåll i två veckor - så då har jag ju lite tid på mig att traggla dagens danser så jag kanske får in dom något så när i alla fall.

Men hundarna har resignerat. Från början när jag började dansa hemma eller ute på promenaderna blev dom helt konfysa och började hoppa och skutta dom också. Dom undrade nog vad det var för konstig lek matte hade hittat på. Men numer bryr dom sig inte nämvärt. Dom bara tittar på mig och så ser det ut som att dom tänker:
- Jaha... nu är hon i gång igen tokmatten våran. Suck!


LineDance

LineDance

LineDance

LineDance




KOMMENTARER

Jenny:
Vad braaaaa att du hade roligt! =))) Men körde ni inte dom välkända danserna: step two in the bottle, five ears in a stomach eller all around my head?
------------
Svar: Det där verkar vara danser Choreoghraphed by Miss Jenny B.
Nää, dom dansar vi inte här uppe i norr.


torsdag, 29 mars 2007   

DD har fått valpar

Jaha då var det dax igen. DD har tydligen fått valpar i natt!!


I morse låg hon bara kvar i soffan och ville inte komma när vi skulle gå ut på morgonpromenaden.

Konstigt, tänkte jag. Hon brukar ju vara alltid vara pigg och alert på morgonen. Hon är väl inte sjuk??

Men när jag gick fram till henne där i soffan sprack mitt oroliga ansiktet upp i ett stort leende :-)

Där låg hon så fint med sina små pip-ekorrar som hon alltid brukar adoptera och ha som valpar när hon är skendräktig. Och en snabb koll i almanackan bekräftade saken. Jodå, det var två månader sedan hon löpte. Så hon hade alltså nedkommit med ekorr-valpisar under natten. Lilla gullegumpan :-)

Jag fick henne att lämna ekorrarna och följa med på morgonpromenaden, även om hon helst hade velat ta dom med sig ut.

Men hon är så duktig på att sköta om sina bäbisar. Hon bär dom så försiktig, så försiktigt. Och det första hon gör när hon kommer in efter att vi har varit ute är att springa och kontrollera vart ekorrarna är någonstans. Och råkar man trycka på någon av dom så att den piper som kommer hon genast springande och ser jätteorolig och förnärmad ut. Å så tar hon ekorren försiktigt i munnen och bär iväg med den till sin bädd (som helst är uppe i soffan).

Men det är väl ändå konstigt hur det kan bli så här för dom. Tror hon verkligen "på riktigt" att dom där pipisarna är hennes bäbisar???

DD







KOMMENTARER

Pirre:
Näe, va sött.. Har du fått tillökning..=)
------------
Svar: Javisst :-)

Vill du ställa dig i kö på en ?


Anna :
Väldans små bäbisar, hon har fått...Men hon är ju duktig som lyckas hålla reda på dem. Det gör ju inte jag =) Ha en trevlig helg! Själv tillbringar jag den på jobbet.


Eva:
Hon är härlig DD :). Jag avvaktar med att boka en tills de blir mer lejonlika.


onsdag, 28 mars 2007   

VBKKs årsmöte

I går kväll var jag på Västerbottens Kennelklubbs årsmöte där jag blev avtackad eftersom jag sagt ifrån mig från att bli omvald.

Jag har suttit i styrelsen som ledamot sedan 2002 och redan för två år sedan sade jag nej till att sitta en period till - men blev då övertalad att stanna kvar.
Men den här gången hade jag bestämt mig. Nu skulle jag avgå - hur mycket dom än bönade och bad att jag skulle stanna (vilket dom också gjorde... bönade och bad alltså :-)

Så nu känns det såååå otroligt skönt. Visst har det varit skojigt och lärorikt också att sitta i en kennelklubbsstyrelse.... men ack så tungrott jag har tyckt att det har varit. Hade så mycket energi och idéer när jag började - men ju längre tiden gick och man inte fick gehör för sina idéer så tappade man ju gnistan allt eftersom. Men som sagt - det har varit mycket som har varit roligt också... och jag kommer nog att sakna en del av personerna i styrelsen som man har lärt känna.

Fast det är klart... jag kommer väl att behålla kontakten med dom ändå eftersom jag kommer att fortsätta som webmaster för hemsidan. Åtminstone tills vidare.

Så nej... det känns nog bara underbart skönt att ha sagt ifrån sig det uppdraget.

Och nu får jag ju så mycket mer tid till för Leonbergerklubbens avelskommitté - där det finns huuur mycket som helst att göra egentligen...

... hmmmm.... vart ska jag börja????

Jo, i helgen ska jag se till att få dom nya avels-sidorna färdiga på SLBKs hemsida.... sen ska alla hanhundar på hanhundslistan räknas om för att se om deras "ljus" har förändrats nu när vi lagt in 2006-års registreringar i Lathunden... sen så ska ju statistiken för år 2006 sammanställas till Årsboken... och sen... osv...

onsdag, 21 mars 2007   

Skönt

Oj vad det är skönt att Pantas operationssår läker bra den här gången. Stygnen är borta och såret håller ihop ändå :-)

Ja, hon är faktiskt i princip helt återställd igen och vi har äntligen börjat kunna utöka våra promenader.

Och DD är överlycklig över att "syrran" äntligen är "fit for bus" igen.

DD

DD

DD

DD

DD o Panta

DD o Panta

DD o Panta

DD o Panta

DD o Panta

DD o Panta


KOMMENTARER

Jenny:
Men va? Snö liksom? Det är ju vår!
------------
Svar: Ni skåningar fattar ju nada! DETTA är vår:
Nica-photo


Kristina:
Jag håller med Jenny.
SNÖ?? Här är det 14 grader + och våååår.
Men bortsett från det vilka fina bilder :)
------------
Svar: Ja, tyvärr har vi på tok för varmt även här. Det har varit omkring 10 plusgrader i flera dagar. Bläää!!! (men kul att du gillade bilderna)


Elisabeth:
Ja jag håller med SNÖ, jag som planterat vårblommor ute i krukor nu.Gissa om vi njuter av en riktig vår en sån som jag vill ha:-) Känns underligt att se så mycket snö nu o vi som är van att ha det så. Men jag tror du njuter nu:-) Skönt att läsa att Panta mår bra.
------------
Svar: Jag kan väl många gånger irritera mig på att det är så långt till allt skojsigt man vill vara med på när man bor här uppe. Men det är just tanken på att vara utan denna älskade vinter och snön som är det största hindret mot att flytta söderut. Jag skulle vantrivas nåt så vansinnigt om jag inte fick ha en lång härligt vinter varje år.

Ja HUR sjutton kan man leva utan snö egentligen?? Vilket otroligt fattigt och tråkigt liv det måste vara.


Pirre:
Kan bar ahålla med alla andra. Var hittade du all den snön? Har int eni också massor av plusgrader? (aha! du har gjort en fuskbild i photoshop.. eller 11...=)
------------
Svar: Jo, som sagt... omkring +10 i flera dagar. Och jag HATAR det
:-(((
Tack och lov är det kallare på nätterna... tack vare det får vi behålla den älskade snön en liiiten stund till.


Jenny:
Nämen hon bor ju där uppe i tjotahejti, ni vet där borta i ingenmansland. Jag menar herregud, folket äter ju surströmming frivilligt där. Världen är uppochner!


Anna :
Vår och vår...Lena och jag kommer alltid att tillhöra vinterligan! Hoppas bara att den får stanna kvar en stund, eller hur Lena?
------------
Svar: Ja, för mig innebär ju våren MASSOR av gnistrande vit härlig snö i strålande solsken. Så var det i Kiruna... och är det något jag saknar därifrån så är det just det. Här försvinner snön på tok för tidigt... och i år ännu tidigare än vanligt :-(

Ska vi flytta till Nordpolen du och jag Anna :-)


söndag, 18 mars 2007   

Inget drag

I dag hade vi tänkt åka till Vännäsby för att såsom varje år denna söndag vecka 11 se på målgången i Vindelälvsdraget och träffa alla gamla "funktionärskompisar".

Men på grund av blidvädret och bristen på snö har man tvingats ställa in den sista tävlingsdagen - alltså etappen mellan Hällnäs och Vännäsby. Det har aldrig hänt tidigare i tävlingens 20-åriga historia.
Det har varit tufft även på de andra sträckorna på grund av värmen. Speciellt igår på sträckan Björksele - Hällnäs var det mycket tufft för hundarna som sjönk djupt i den uppmjukade vårsnön. Och på vissa ställen av banan stod vattnet flera decimeter djupt.
- Det var inte långt ifrån att dom tävlande fick göra simtag ibland, efter vad jag fått rapporterat.

Och som sagt... sista tävlingsdagen som skulle gått av stapeln idag gick inte att genomföra över huvud taget. Tävlingen fick avslutas igår... med Alpentrail från Österrike som vinnare.

Jag har alltså tidigare varit med som funktionär i "Draget" i många år - och det är tack vare Draget som jag fått jobbet på SLUs IT-avdelning som jag haft sedan 1995 och som jag stortrivs med.
Det var genom Brukshundklubben jag började som funktionär i Draget och lärde känna Lars som är banchef. Lars jobbade då på IT-avdelningen på SLU och han fixade in mig som html-kodare på ett nystartat projekt som hette SkogsSverige - skogsnäringens portal på internet... och ja, jag är fortfarande kvar på IT-avdelningen. Nu med en fast tjänst som systemerare (jobbar mest med webbproduktioner). Och Lars har sedan många år tillbaka tagit över som chef på avdelningen :-)

Men tillbaka till Draget. Första året jag var med (1995), så var jag även med vecka 5 då spåret skulle dras upp (själva tävlingen går ju sen av stapeln vecka 11 varje år). Jag skrev då dagboksanteckningar under hela resan.... dels en ocensurerad version och dels en officiell version som underlag för att sedan vecka 11 komma ihåg hur det sett ut under hela banan. Här kommer jag nu att publicera den ocensurerade. Det är ju ändå 12 år sedan nu - så allt borde ju vara preskriberat :-)

Dagbok Vindelälvsdraget spårkörning vecka 5, 3-8 februari 1995

__________________________________

För er som underar hur det går med Panta kan jag meddela att det ser hoppfullt ut. Det ser ut som att såret håller ihop denna gång. Jag har visserligen inte tagit stygnen ännu. Funderar på om jag ska göra det själv idag... eller om jag ska åka till Therese i morgon och låta henne titta på såret och samtidigt ta stygnen.

Hmmmm... jag ska kika på det senare i eftermiddag och tar väl beslutet då beroende på hur det ser ut.

Nu ska vi ut i vårsolen. Det är så underbart skönt att kunna börja gå "riktiga" promenader igen. Jag har ju hållt igen och bara gått kortare svängar nu ett bra tag men hänsyn till Pantis. Men nu känns det som att vi kan börja utvidga turerna igen. Det är såååå härligt.




KOMMENTARER

Marie:
Meddelande


Anne:
Jag är glad att höra att såret läker denna gång!



torsdag, 8 mars 2007   

Inge bra

Det går inge vidare bra med Panta.

Hon var alltså på operation igen igår. Jag trodde ju att det bara skulle bli ett litet ingrepp. Att det bara var det där hålet som behövde åtgärdas.

Men det hade inte läkt alls inuti och inunder snittet så Therese hade fått "karva upp" hela såret igen... och ja i princip är det som att börja om från början igen.
Tre veckors konvalesens... och så nu börja om på ruta ett igen. Känns inte kul alls.

Therese hade ingen förklaring till varför det inte läkt. Hon hade aldrig varit med om något liknande. Möjligtvis att det berodde på att hon reagerat på gummit i dränet och det var därför det blivit som det blivit.

Therese hade alltså aldrig varit med om detta tidigare.... är det någon som blir förvånad över att just jag råkar ut för det?

Panta nyop

Så besvikelsen var otroligt stor igår. Jag var så ledsen att... ja, man vill bara ge upp.

Å så vetskapen att vi måste gå igenom det hela ännu en gång på andra sidan så fort hon har läkt ihop (om hon nu någonsin läker ihop). Det känns bara som för mycket just nu :-(



KOMMENTARER

Jenny:
Stackars lilla tjejen =(( MEN - tur att du åkte in med henne igen så att det upptäcktes i tid. Och Panta var ju pigg sist så hon är förhoppningsvis tuff och klarar detta. Men frågan är, måste hon opereras på andra sidan eller är det bättre att låta det vara? Vet Therese helt säkert att det kommer att läka ok nu?


Elisabeth:
Stackars Panta, och stackars dig. Fy så jobbigt. Men det kommer gå bra, Pussa henne massor från oss. Eller pussa båda o gratta DD i efterskott.


Anne:
Stackars er!! Hoppas att det var gummits fel så det läker denna gång. Hon verkar ju stark vad jag kan förstå så hon klarar säkert detta också!
Mina tankar är hos er!
Anne


Anna Wedin:
Hej på er, lider så med dig och Panta. Jag hoppas att allt ska ordna sig, skickar en stor kram!


Lena:
Klumpen inom mig går inte att beskriva..
Varmaste tankekramarna till Panta och Dig! Och DD få också vara med på ett hörn


Margit:
Mina tankar finns hos er.Krama Panta från mig!


Eva:
Stackars lill gumman! Hoppas verkligen att det läker snabbt och att hon inte har ont. Jag som tyckte det såg så bra ut sist vi sågs. Det såg ju så bra ut på utsidan, förutom "hålet" förståss.



Annelie:
Usch vad jobbigt... En stor kram till er alla och den största kramen till Panta!


tisdag, 6 mars 2007   

Tack och lov för positiva ljusglimtar i mörkret

Var till Therese (veterinären) i eftermiddags och visade upp Pantas operationssår som inte alls ser bra ut (hålet i mitten alltså). Och tyvärr så fanns det ingen återvändo nu eftersom det inte vill läka ihop.

Hon måste opereras igen. Sårkanterna måste skäras upp så det blir färska sårytor som kan fästa mot varandra... och sen så ska hålet sys igen ordentligt förstås.
Detta ska ske i morgon redan.

Suck! Det känns tungt.

Men mitt i allt elände som jag varit förföljd av detta år - sker små ljusglimtar också tack och lov. Eller små och små... en STOR ljusglimt i allt mörker skedde i går då Lilja och Upsi blev föräldrar till 7 vackra, friska valpisar. Det var fyra söta tjejer och tre stiliga killar! Lilja hade varit sååå duktig så.

STOR grattiskram till Liza och Maud på Cevitas Kennel... och Lilja och Upsi förstås!

Jag har ännu bara fått skåda underverken via denna mobil-bild:
Lilja valpar

Så Liza.... jag väntar och väntar och väntar på lite bättre foton tack :-)

~~~~~~~~~~~~

Upsi-Molly-valparna hemma hos Pernilla på Miss Kellys Kennel växer och frodas. Se vilka små underbara 2-veckorsgamla knubbisar

Molly pups

Ååååå.... varför ska man bo så långt bort ifrån allt och alla???



KOMMENTARER

anne:
Väntar på att få hör hur det gick igår. Jag håller tummarna.
Anne



söndag, 4 mars 2007   

Var och tittade på valpisar

Igår följde jag med Per och Marlene till Sollefteå och Lejonklippans Kennel för att titta på valparna som Fonzie är pappa till. Med oss hade vi Fonzie, Panta och DD. Stackars Perla fick stanna hemma eftersom det blev för trångt i bilen om vi skulle ha alla fyra med oss.

Valparna var så klart bedårande söta och fina. Fonzie själv var väl så där lagom imponerad av dom. Däremot var han fortfarande upp över öronen förälskad i sin fästmö Moni som även hon kom ihåg sin kille, och de for runt där i en lustiger dans - och glömde totalt bort att de faktiskt var föräldrar nu och borde kunna behärska sig liiiite inför sina barn i alla fall tycker man.

Panta och DD tyckte väl inte heller det var så där jättespännande. Visst, de hoppade in i valplådan och luktade runt lite - men annars var de mest avundsjuka över att det var dom där små pirajorna som fick all uppmärksamhet... och inte dom.
Särskilt DD kände sig ganska mobbad eftersom alla bara sköt henne ifrån sig när hon kom i närheten. Vi hade nämligen stannat på en rastplats på vägen dit och släppt ut hundarna. DD hade försvunnit bakom "huset"... och när hon kom tillbaka och hoppade in i bilen STANK hon nåt så vidrigt att vi fick öppna alla dörrar och fönster ett tag för att vädra ut det värsta. Hon hade visst hittat nåt brunt gottis där bakom som hon smaskat i sig. Mmmmmmm..... marabou... tyckte nog hon i alla fall :-/
Några pussar blev det dock inte för hennes del den dagen!

Efter ett antal timmar på golvet där i Petras kök fick jag Per och Marlene att slita sig och vi vände om hemåt igen. Vi stannade till hos Pers Tommy i Ö-vik och så gick vi till en pizzeria och åt en världsgod (och världsstor) pizza innan vi fortsatte de sista 10 milen hem.

Per och Marlene har nu nåt att fundera över... vilken av gossarna som ska få flytta hem till pappa Fonzie om två veckor. Blir spännande att få höra vilken dom beslutar sig för... men jag har ju mina aningar :-)


Pappa Fonzie kollar in avkomman
Pappa Fonzie kollar in sin avkomma

Marlene med monster gul/lila
Marlene undrade om Moni möjligtvist varit ute och vänsterprasslat med någon krokodil eller liknande...

Per och Marlene och pup
Per och Marlene våndas och funderar över vem utav dom som ska få flytta hem till pappa om två veckor

Mästerfotograf
Mästerfotografen "in action" :-o

Lena fotograf
Nääää, sluta genast upp med att rikta kameran åt det här hållet....

Gul/lila
Liten, tuff valp skulle helst inte vilja missa en sekund av den här stora spännande världen...

Gul/lila
Liten, tuff... men trött valp försöker hålla ögonen öppna.

Gul/lila
Men liten, tuff, trött valp klarar det inte mycket längre...

Gul/lila
Även små tuffa valpisar måste se sig besegrade av John Blund ibland.


KOMMENTARER

Anne:
Dom är ju sjukt söta. Blir du inte sugen på att ta med en hem?
Anne


Lena SH:
o jag blir inte ett dugg sjuk.. :-))


onsdag, 28 februari 2007   

Pantas operationssår

Pantas operationssår börjar se riktigt fint ut.... om det inte vore för det där otäcka hålet i mitten. Ursch...

Pantas operationssår

operationssår

operationssår


I dag får jag äntligen mitt nya kylskåp.
Min kyl gick sönder för 2 1/2 vecka sedan... men det tog sin tid innan jag orkade ta itu med att fara och handla ett nytt. Men nu är det alltså gjort... och i eftermiddag ska dom leverera det (+ att dom tar hand om mitt gamla så jag slipper fundera på den biten). Det ska bli skönt.

Hoppas bara dom kommer i tid så jag hinner fara till lejonträningen i kväll. Jag har ju lovat prata om apportering just i kväll. Men det ska nog inte vara någon fara. Jag hinner nog dit även om dom är lite sena med kylskåps-leveransen.


KOMMENTARER

Eva:
Ja, det ser ju ganska bra ut och som sagt var hon verkar ju så pigg.


Jenny:
Ser lite läskigt ut... men Panta är en tuffing =)


måndag, 26 februari 2007   

Deppardag

I helgen skulle jag ta bort stygnen från Pantas operationssår. Men det har läkt väldigt dåligt och dessutom hade det öppnat sig ett hål ganska precis i mitten av det långa såret som det nu rinner blod och vätska ur. Det har alltså inte läkt ihop ordentligt ännu.

Jag vågade förstås inte ta bort stygnen. Tänk om inte sårkanterna sitter ihop alls, tänkte jag. Vad händer då om jag tar bort stygnen? Då kanske hon får ett jättehål rakt in i magen.... Hujedamej.

Men i går kväll tog jag ändå försikigt bort stygnen i båda ändarna på såret. Fast inte mitt i - där det hade öppnat sig. I morse när jag slog upp ögonen var det första jag gjorde att kolla om hon "höll ihop" fortfarande. Det gjorde hon :-)

Men "hålet" var kvar och det rann fortfarande ur det. Så jag ringde Therese på förmiddagen för att fråga om råd - och hon ville då att jag skulle komma in på eftermiddagen så hon fick titta på det.

Så i eftermiddag var vi alltså in till veterinären igen. Hon tyckte det var bra att jag inte hade tagit bort stygen där i mitten. Dom kunde få sitta kvar en 5-6 dagar till, sa hon. Såret läker inifrån, så det var ändå ingen fara att det glipade så där (och dessutom är det sytt där inuti också - så det är ingen risk att tarmarna kommer ramlandes ut ur hålet :-)
Men hon fick en kur till med penicillin som hon ska äta i ytterligare 10 dagar.

Och så hade provsvaret från tumören kommit. Och... ja, jag vet inte vad jag ska säga. Det var både positivt och negativt.

Det var en godartad tumör. MEN... inuti den godartade tumören hade det funnits en elakartad tumör :-(

Men det positiva med de hela var ju just att den elakartade var inuti den godartade. Då var prognosen ändå god. Då har den förmodligen inte spridit sig, den elaka jäveln, utan den har hållt sig därinne i den goda.

Men det känns så klart ändå inte så bra. Att veta att det finns nåt elakt därinne som vill slå sina klor i henne.

Men Therese var positiv. Hon sa att om hon inte skulle ha velat operera den andra sidan om hon inte trodde att prognosen var god. Och det tyckte hon fortfarande att vi skulle göra. Så så fort hon läkt ihop nu då (om hon nu gör det någongång, suck...) så tar vi den andra sidan också. Suck igen...
Känns hur jobbigt som helst att gå igenom det här en gång till... så snart.

Så vi är lite ledsna idag... trots att det är DDs födelsedag och vi borde vara glada. Men jag har köpt en massa godis till dom båda två (och cashewnötter till mig) som vi ska festa på ikväll. Å så ska jag bara ägna kvällen åt dom - inte sitta framför datorn någonting.

Å så kom det så lägligt ett paket på posten idag. Kändes verkligen bra med en positiv överraskning en sån här dag. Det var från Jenny förstås. Hon skämmer bort mig, den goa människan :-)

Se så fin present jag gick... bara så där:

Jennypresent

Från Bamses Bollar så klart.

Tusen kramar till dig Jenny - där långt borta i Afrika där du befinner dig just nu!!!




KOMMENTARER

Anne:
Hoppas såret läker snart och det går bra när det blir dax för nästa sida. Tur att den elaka tumören var inkapslad! Och grattis till DD. Krama alla från mig!


måndag, 19 februari 2007   

Dränage och valpar

Idag fick alla tjejerna följa med till jobbet.

I torsdags och fredags satt jag hemma och jobbade... men idag traskade vi alltså iväg allihop till jobbet på morgonen. Jag vill ju inte lämna Panta "obevakad" - och det där med tratt är ju uteslutet.
Tack och lov att jag har ett sånt bra jobb att jag kan ha dom med vid såna här tillfällen. Liiite trångt blir det förstås på mitt kontor med tre lejon liggandes under skrivbordet :-)

Panta är pigg och glad. Det märks ingenting alls på henne att hon är nyopererad. Men hon äter ju så klart smärtstillande - om hon inte gjort det skulle det kanske ha märkts mer på henne.

Sen på eftermiddagen tog jag bort dränet.
Det har vätskat jättemycket i går och i dag och jag var som i valet och kvalet om jag verkligen skulle ta bort det. Så jag ringde till veterinären och frågade om råd - men dom tyckte att jag skulle ta bort det ändå så att såret får en chans att börja läka ihop ordentligt. Så då gjorde jag alltså det. I övrigt ser såret jättefint ut.
_____________________

Å igår blev Upsi pappa till fyra småttingar på Miss Kellys Kennel...
och Lilja hon bara växer och växer. Vi väntar med spänning på att hon ska avslöja (om ett par veckor) vad hon gömmer där inne i sin stora mage :-)

Fonzies bäbisar växer och frodas och mamma Moni gör allt hon kan för att lära dom så mycket bus och hyss som möjligt innan dom flyttar hemifrån. Riktiga sötnosar börjar dom bli nu.

Fonzie-bäbisar
Två söta små mini-Fonziesar

torsdag, 15 februari 2007   

Nyopererad Panta

Orkade inte skriva i går kväll. Eller rättare sagt så ville jag hellre sitta och gosa med Panta än att sitta framför datorn.

Allt gick i alla fall jättebra med operationen. Hon var - som personalen på veterinärkliniken sa när jag kom dit för att hämta henne - oförskämt pigg.

Hon ville genast ut och kissa. Jag hade tagit sele på henne för att jag tänkte det var lättare att stötta henne när hon gick genom att hålla i ett sele. Men hon behövde ingen stöttning alls. Hon traskade glatt ut i en snödriva och satte sig att kissa. Så det var sen heller inga problem att få in henne i bilen via den fina, braiga rampen som jag har - och trappen hemma gick också som en dans (hmmm, nåja... )

Fast visst var hon trött sen hela kvällen. Och hon hade lite besvärligt med att lägga sig ner. Det gjorde väl ont och stramade i såret. Hon traskade oroligt omkring en lång stund och kunde inte lägga sig ner någonstans. Men till slut så hjälpte jag henne att komma ner på sidan - och då blev hon nöjd och sov så i flera timmar.

Panta nyopererad
Vår myshörna i vardagsrummet där vi "bor" nu så länge Panta är konvalesent.

Och sen när jag skulle ta ut henne på en nattakissning så traskade hon iväg ner för trappen alldelens själv innan jag hunnit stoppa henne. Puh.... hade ju tänkt hålla henne och stötta henne försiktigt på vägen ner.

Torsdag

Natten gick bara bra... för vissa av oss.
Panta sov som en stock. Problemet var bara att hon naturligtvis skulle ligga på samma madrass som jag på golvet. Dessutom la hon sig på täcket så det inte räckte till att täcka mig.

Så jag har legat som en ostkrok där på golvet hela natten och försökt ligga så jag inte störde damen i fråga och med fötter och ben utanför madrassen och utan täcke.
Men Panta sov som sagt sött hela natten. Hrmfff...

....

Förmodligen blir det en till operation av det andra juvret senare. Men det får ju bli först efter att hon har återhämtat sig ordentligt efter den här operationen. Tumörerna är inskickade för analys - så det beror ju också lite på om det var en godartad svulst eller inte. Men det är det ju oftast - så vi ska väl inte tro annat.

Panta operationssåret

I alla fall så är hon mer "som vanligt" redan idag och kan inta den typiska leonbergerposen med alla benen i vädret i sin biabädd.


KOMMENTARER

Jenny:
Men du, lägg två madrasser bredvid varandra! Här var det också ostkrokssömn i natt, Jazz låg för en gångs skull i sängen och henne kunde man ju inte putta bort så jag låg och frös och i knepig ställning =)
------------
Svar: Där är två madrasser redan. Hoppas det gick bra med dina sprutor idag. Kanske du fick en klubba av doktorn för att du varit duktig?


Elisabeth:
Så skönt att höra att allt gick bra. Hann bli lite orolig när du inte uppdaterade:-) Här sovs det inte heller så bra på nätterna numera. En viss "liten" herre tycker att det ästa stället att sova på är i sängen men dessvärre på matte eller husse. O vi som inte kan säga nej tillåter det såklart.Pussa på Panta från oss.
------------
Svar: Ja, tänk vad vi står ut med mycket bara för att våra älskade vänner ska få ha det bra :-)


Eva:
Men stackars "lilla" gumman. Aj, det gör ont när man ser hennes mage. Hoppas hon inte har för ont.


Anna, Diva och El:
Vad skönt att hon är pigg! Men det var ett stort sår! Fick Panta ngt ben hos Therese när hon varit så duktig ; ). Att sova som en ostkrok är inget nytt här. På "min" sida sängen ska vi rymmas två små leonberger + lilla jag...Pussa Pantan från oss!


margit:
Fy vilket långt sår det är, hoppas det läker bra och att allt går som det ska.Ge henne en kram från "mormor"


Anne:
skönt att det gått bra så här långt. Såret är verkligen långt. Jag förstår att hon har svårt att ligga på mage, och otroligt att hon klarar trappor så bra. Krama henne och ha det så bra kommande nätter.


onsdag, 14 februari 2007   

Panta på operation

Just nu ligger Panta på operationsbordet hos Therese. Hon har juvertumörer som ska opereras bort.

Jag upptäckte knölarna på den bakersta högre juvern redan före jul - men eftersom hon då var på väg in i skendräktigheten med svullna mjölkfyllda juver som följd, tyckte Therese att vi skulle avvakta med operationen tills skendräktigheten gått över. (Visserligen gav vi henne Galastop denne gång för att förhindra den enorma mjölkproduktion som hon brukar ha - och det hjälpte riktigt bra - hon fick ingen som helst mjölk i juvrena denna gång.)

Annars är ju den medicinskt riktigaste principen att alla tumörer ska bort så snart som möjligt. Om man väljer att vänta och se hur tumören utvecklas, kanske den växer och risken för spridning i kroppen ökar - och tumören blir kanske besvärligare att operera (och hunden har blivit äldre och kanske känsligare för narkosen).

Tyvärr kände Therese lite förändringar även på vänstra bakre juvret nu när hon undersökte henne. Men man kan tydligen bara operera ena sidan åt gången. Så vi får väl se vad Therese säger sen när jag hämtar hem Panta i eftermiddag hur vi ska göra med det där andra juvret.

I alla fall så var jag kvar och hjälpte till att röntga henne när jag kom in med henne i morse.

Först vägde jag henne. Trodde nog att jag skulle fått ner henne i vikt lite grann. Hon har ju rört sig betydlig mer nu efter att hon börjat få Metacam och hon inte har så ont i ryggen/tassarna längre. Jag tycker också att jag har hållit igen på fodergivorna åt henne.

Men icke sa Nicke... vågen visade på stadiga 66 kilo,
precis som förut :-(

Vi var tre stycket som hjälptes åt att lyfta upp henne på röntgenbordet. Man gör som rutin alltid en röntgenundersökning av hundens lungor innan operation av juvertumörer. Orsaken är att tumörer ibland sprider sig i kroppen och då är lungorna en vanlig plats för s.k. metastaser. Tumörspridning är visserligen ganska ovanligt, men i de fall det gått så, är det mycket tveksamt om man gör någon nytta med att operera bort de synliga tumörerna.

Pantas lungor såg dock bara bra ut.

Så då lyfte vi ner henne igen och jag lämnade henne där i Therese goda händer.

Panta på röntgenbordet
Panta slumrar sött på röntgenbordet hos Therese (mobilfoto)

Jag får hämta hem henne igen vid tre-tiden i eftermiddag. I väntan på det ska jag gå på långpromenad med DD och Perla - och sen bädda på golvet i vardagsrummet så att jag kan ligga nära min nyopererade lilla älskling några nätter framöver.

Skriver kanske mer i kväll och berättar hur det har gått.


KOMMENTARER

Elisabeth A:
Hej, hoppas det går bra för Panta. Inge roligt med operationer.
En Alla Hjärtans Kram till Er


Mamma:
Ring mig och tala om hur det gått Kram på alla hjärtans dag


Annelie:
En stor kram till Panta. Hoppas allt gick bra med operationen.


lördag, 10 februari 2007   

Underbara vinter

Nu börjar det likna nåt...

...äntligen har vi fått något som kan börja kallas vinter!

Var på en uuunderbar promenad i den snötyngda vackra skogen med tjejerna idag... och ja, jag saknar ord - men det måste vara så här det ser ut i himmelriket. Man kan inte annat än bli lycklig.

Snöpromenad i stora skogen
Snöpromenad i stora skogen

Busfröet DD
Mitt underbara busfrö DD

Perla spanar efter troll i stora skogen
Perla spanar efter troll i stora skogen


Perla har varit här hos oss sedan i tisdags eftersom hon löper.
Fonzie verkar ha fått smak på det här med tjejer efter att han fick göra "det" med Moni i november. Så han var ovanligt pipig och orolig där hemma den här gången - så det var lika bra att Perla fick komma hit så att Per och Marlene inte missar sin skönhetssömn.
Och vi tycker ju bara det är roligt att ha henne här så klart. Fast det här med löpande tjejer som avlöser varandra har ju tyvärr inneburit att vi inte kunnat fara på lejonträningen på onsdagarna. Vi har bara kunnat vara där en enda gång det här året. Nästa vecka kommer vi inte heller att kunna fara dit. Men sen... om bara inget oförutsett inträffar.

Men LineDancen har kommit igång igen... och den missar jag inte för allt i världen :-)

På min LineDance-sida uppdaterar jag varje vecka vilken dans som varit veckans dans... tillsammans med en länk till koregrafin och till musiken. Så den som är sugen på att testa - kör hårt :-)

LineDance-sidan »


KOMMENTARER

Kristina:
Tänk om vi oxå kunde få uppleva denna underbara vinter som du visar här :) :) Både jag å hundar hade varit supperglada.


lördag, 3 februari 2007   

Surströmmingsglass

Är det 1:a april idag?

För det låter verkligen som ett april-skämt, det som står att läsa i dagens VK:


"Nu lanseras den norrländska delikatessen surströmming också som efterrätt. Smaksensationen surströmmingsglass har sett dagens ljus.

Glassen består av "surisar" tillsammans med Västerbottensost, mjölk och yoghurt och den serveras tillsammans med varma hjortron, friterad västerbottensost och friterad persilja och dekoreras med en stav glaserat tunnbröd.

Glassen luktar lite surströmming, men smakar mer som en god lagrad ost."


Nog för att jag är en stor surströmmingsfan... men surströmmingsglass??
Njae... urk....
Låter inte alls som något jag skulle vilja smaka. Kan dom ha missat publiceringsdatumet på artikeln??? Den skulle nog inte ha kommit in i tidningen förrän den 1 april. Det är vad jag tror.

**************

Som dom flesta av er redan vet så skippade jag att para DD.
Skålen som talade emot en parning vägde över.
Men kanske att vi "blir med valp" till våren i alla fall. Vi får väl se...

I övrigt har jag haft stressigt och mycket att göra på jobbet - och jag har varit så trött och slut på kvällarna att jag inte orkat skriva i bloggen.
Jag håller dessutom på med att göra om avel/uppfödar-sidorna på SLBKs hemsida så dom blir lite bättre och mer informativa. Men som sagt... man orkar inte så mycket på kvällarna efter jobbet, så det tar sin tid att få det klart.

Idag gick jag på en promenad på ett ställe där jag sällan eller aldrig brukar gå (bakom Beijers). Förr brukade vi gå där ibland tillsammans med Ola och Otto. Men sen dom flyttade tror jag inte att jag gått där en enda gång. Det var ju ett tag sen jag hörde ifrån dom nu - så jag gick där och tänkte på dom och undrade hur dom hade det.

Vi träffade en goldenkille som DD fjompade omkring med en stund... ända tills hon vek undan svansen och ställde upp sig för honom. Hmmm... hon är på 20:e dagen i löpet idag!!
Så då var det färdiglekt och vi fick säga adjö till den lekkamraten. Och DD fick nöja sig med att bli parad av Panta som mer än gärna ställer upp och hjälper henne med den biten.

På vägen hem stannade jag till vid HP:s för att handla lite...
... och vem träffar jag där på parkeringen om inte Ola!
Han var på väg att flytta upp till Lycksele (från södra Sverige).

Nog är livet lite lustigt ibland med dessa konstiga sammanträffanden.
Jag brukar nästan aldrig handla på HP:s. Just idag gick jag på prommis där vi förr ofta gick med Ola och Otto... och så just idag råkade Ola vara där på parkeringen i exakt samma sekund som jag kom dit???

Strange!!



KOMMENTARER

Anna:
Läste också artikeln om surströmmingsglass...Själv så åt jag surströmming igår, och oj vad gott det var! Hoppas nu att vi ses snart!
------------
Svar: Om det blev någon över kanske du kunde testa att göra glass av den?


Jenny:
Det är en dessert som till och med jag INTE skulle ätit =) Men vad kul att Ola flyttar upp igen, med Otto eller utan Otto??
------------
Svar: Otto är hos matte Tina just nu.


lördag, 20 januari 2007   

Ångest

Fy vilken beslutsångest jag har just nu.

DD har börjat löpa och jag kan bara inte bestämma mig för om jag ska para henne eller inte.

Hon skulle ju egentligen ha löpt i början på november men kom aldrig igång med löpet. Så jag hade väl i princip lagt tankarna på valpar på hyllan. Men Då, precis när jag slappnat av och tänkt att hon nog hoppat över löpet helt och hållet, passar det minsann damen i fråga att sätta i gång att börja löpa...

Nu måste jag ju börja tänka igen. Eller rättare sagt... jag måste till ett beslut. Det är inte så många dagar kvar att spela på nu. I veckan har jag varit på kurs igen (java-programmering) + att jag varit upptagen nästan varje kväll. Så hittills har jag inte hunnit med att fundera så mycket.

Eller jo, jag har väl fixat så att allt är i princip klart OM jag nu bestämmer mig för att ha valpar. Chefen har gett sitt ok till att jag får sitta hemma och jobba under valptiden (snacka om att ha världens bästa jobb). Den tilltänkta hanen har sagt ja och är förberedd. Mina goaste, finaste vänner öppnar sitt hem för mig, mina hundar och valparna (tusen miljoner kramar till er även om det nu inte blir nåt). Mina goaste, finaste vänner följer med mig på parningsresan så jag slipper sitta och köra ensam.

Men ändå så tvekar jag. Det finns mycket som talar emot att para... samtidigt som det så klart finns mycket som talar för också.

Nu måste jag bara på nåt vis försöka väga dessa båda skålar mot varandra och se vilken som väger tyngst...

.... och det nu!!!

Tiden rinner iväg!!!

Men... på tal om valpar...
...idag - på Ponis födelsedag - blev hennes son Fonzie pappa till sju välskapta fina valpisar.
Stort grattis till "farmor" Marlene och "farfar" Per !
Pappa Fonzie är väl fortfarande lyckligt ovetande om vad han har ställt till med :-)


KOMMENTARER

Jenny:
Klättra nu över alla Lena-hinder och ta ett stort skutt. Para!


Jenny:
Hur blir det, blir det parning??


Lena:
Ja, just det.. hur blir det.. med säsongspremiären av line dancen i morgon alltså.. ;-))
Tänkte ta bussen dit o promenera hem för jag har vart lite duktig de senaste veckorna o ofta gått från Ålidhem o hem efter jobbet.. Inbillar mig att volangerna påverkats o så känns det (skumt) rätt skönt oxå så jag nästan vill fortsätta promenera..
Grattis till Poni-barnbarnen! :-)


Anne:
Nu är jag så nyfiken på att få höra hur det blir/blev? Och vem som i så fall blir pappa till valparna. Vad är det som talar emot? Allt verkar ju klart.
/Anne
PS. Axel klarade uppkörningen!


Mamma:
tala om att jag nyfiken Skulle lilla busiga DD bli Mamma. Men det klarar hon nog galant.Har du bestämt dig??


söndag, 14 januari 2007   

Äntligen lite snö

Så kom den då äntligen.

Snön alltså. snögubbe

I går fick vi ett par centimeter vitt på backen och det är bara så helt underbart. Jag vet inte vem som njuter mest... hundarna eller jag.

Panta är piggare och gladare än på länge. Det verkar som att Metacamen har börjat göra verkan och hon springer och leker med DD igen. Det är sååå skönt att se. Hoppas det håller i sig och att magen inte börjar protestera mot medicineringen.

DD, ja hon är pigg och galen precis som vanligt... men hon har INTE börjat löpa ännu. Hon skulle ju ha löpt i början av november. Men icke sa Nicke, hon har inte kommit igång än. Hon kanske valde att hoppa över detta löp helt och hållet???

Annars har året inte börjat på det mest optimala sättet, om man så säger. Det ena eländet har avlöst det andra. Man kan ju undra om det kommer att fortsätta så här - att år 2007 kommer att bli ett eländesår - eller om det kanske blir så att jag får göra bort allt elände så här i början på året och att sen resten av året kommer att bli kanon?

Ja, den som lever får väl se.

Det är skönt i alla fall att alla helger är över och man får komma in i sina normala rutiner igen. Fast veckan som varit har inte varit så normal - det har varit möten och möten... å så möten igen (på jobbet alltså). Så hundarna har fått vara med på jobbet mycket den här veckan - vilket har gjort att även dom varit trötta på kvällarna. Till och med DD har legat i soffan med magen i vädret så att jag kunnat sitta och slö-titta på tv:n utan någon som hämtar bollar och leksaker och lägger i famnen hela tiden :-)
En kväll var vi ute på en långpromenad med Isak, Hanna och Lurvas som är på tillfälligt besök i Umeå. Lurvas hade växt så han var ju större än Panta nu. Stor kille kommer det nog att bli. Naturligtvis så spöregnade det precis under hela våran promenad, så vi var totalt sjöblöta allihop när vi kom hem igen. Och Isak försökte fota lite under promenaden.... men jag gissar att det inte blev mycket av dom bilderna eftersom det var så mörkt och regnigt.

Nu har vi som sagt äntligen fått lite snö och det är cirka -5 grader idag. Perfekt med andra ord. Nu får vi be till vädergudarna att dom låter oss behålla den här snön resten av vintern (+ gärna någon meter till förstås).



KOMMENTARER

Marie m Orre:
Hejsan! Marie m gamla samojeden Orre.Jag brukar kika in och läsa din blogg, mkt trevligt. Så trist med Pantan, men om det är någon tröst så har Orre gått på Rimadyl (carprofen) i 3.5 år utan några problem alls. Det är ju ett rätt dyrt läkemedel minsann, och min veterinär hade ett tips. Genom att den aktiva substansen lagras i levern, så kan man prova ge en "underhållsdos" av läkemedlet efter några månader. Lindrigare för magen med mindre mängder. Orre får halva dosen i perioder, går jättebra. Men givetvis måste man kolla att hunden mår fortsatt bra och är smärtfri.Prata med din veterinär om vad hon tror. Bara ett tips. Orre har dessutom även ätit Glucovett för lederna i lika lång tid. Toppenbra. Han mår bra, glad och pigg, men är "gammal" och lite senil ibland.Tänker på er, vi ses säkert! Må väl!
Mvh Marie m Orre
PS Hatar också Nyår. Umeå var bland de värre m allt smällande.DS


Anne:
Har undrat varför det varit tomt på bloggen. Hoppas elendet är slut och att resten av året blir kanon.
Ha dé bra och krama vovvarna,




© Lena Lindgren lena@lelionaz.com